Men ååååååh...x2

Ringde precis nya hyresvärden. Han skulle ha ringt mig typ förra veckan, men det gjorde han inte. Jag har jagat honom under helgen utan framgång. I förmiddags fick jag tag på honom, men då satt han illa till så han bad att få ringa upp under eftermiddagen, han sa att han skulle vara hemma så att jag kunde komma över och skriva kontrakt. Hela eftermiddagen förflöt, men ingen påringning. Blir man trött eller blir man trött? Nu klockan 19 så gav jag upp och ringde själv, först var det upptaget och sedan svarade äntligen människan och bad om ursäkt för att han inte ringt. No shit...? Iallafall så blev det bestämt att klockan 10 imorgon bitti infinner jag mig på plats och skriver papper. Jag skulle vilja jubla och korka upp champangen, men livet har lärt mig att man INTE ska ropa hej förräns man är över ån OCH har bosatt sig OCH skaffat jobb på den sidan. Saker och ting har ju en jädra förmåga att skita sig. Murphy's law?
Men imorgon så börjar jag förhoppningsvis köra grejer innan jobbet. FÖRHOPPNINGSVIS! Men bilen är redan fullpackad, så dom grejerna blir ju iallafall ditkörda. Puh...

Tyra var hos tant Hunddoktorn i morse och hela förmiddagen. Runt 07:45 infann vi oss på kliniken och blev välkomnade av en assistent. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, men jag älskar verkligen min veterinär och hennes assistenter!!
Tyra skulle få öronen urspolade och rengjorda efter öroninflammationen och jag trodde i min enfald att det skulle gå hyfsat fort, trots sövning, och att jag skulle få vänta kvar. Men nej, jag fick lämna kvar Tyra och åka hem en stund. Skitjobbigt, jag såg för mitt inre hur hon satt i en bur och väntade och var jätteledsen och trodde att jag övergett henne för gott. Jag ska aldrig, aldrig, aldrig skaffa barn, för hur ska det gå när jag måste lämna dom på dagis?? Stannade till vid stallet på vägen hem och mockade och fixade lite så att det skulle gå lite fortare på eftermiddagen. Hade någon vision om att jag skulle tömköra eller promenera med Pollywood, men det blev aldrig så. Väl hemma ringde jag ju då nya hyresvärden och eftersom jag trodde att jag skulle få komma och skriva papper på eftermiddagen så valde jag att inte göra något alls med Pollyanne. Hann betala lite räkningar och ta en powernap (sov väldigt dåligt i natt och hade en väldigt märklig dröm) innan den snälla veterinärassistenen ringde och då var klockan drygt 12. Hon frågade om jag ville hämta hunden genast eller vänta, före 13 eller efter 14 var alternativet och jag studsade ur sängen med orden "jag kommer på en gång!". Det kändes jättemärkligt att vara hemma själv utan Tyra, och jag hade verkligen inte lust att vänta en minut längre än nödvändigt på att hämta henne. Eftersom jag har ett fantastiskt försäkringsbolag som gick in och betalade det mesta på räkningen så behövde jag bara punga ut med dryga 600-pengar. Helt okej för att få hunden sövd och öronrensad. Originalräkningen var på över 1700:-. Usch...















Tyra har iallafall piggnat till och röjer nu runt som vanligt. Jag svängde förbi affären förut och köpte ett smaskigt ben till henne, det tycker jag hon hade förtjänat efter att ha blivit full, däckat och vaknat på ett främmande ställe. Något som inte ens jag lyckats med. (Tack och lov?)

Förresten blev hon jättefin i sitt nya täcke, men jag har bara skitkassa bilder. Ni får stå ut!




Nu till något helt annat... Nu ska jag tjata om idioter och deras förehavanden istället, för det är alltid roligt.
För ett par dagar sedan så besökte jag Hästnets hemsida som vanligt. det gör jag dagligen, det är roligt att se vad för hästar som finns till salu och jag tror det kan vara bra att hålla sig lite uppdaterad. Och som alltid kollade jag in travhästarna, både varm- och kallblod. Mitt ibland dessa så låg en annons som jag fick ögonen på, det var en varning till andra hästägare om en lurendrejare och hästhandlare som var i farten. Namnet på människan stod utskrivet med stora arga bokstäver och ja... Denna människa har jag oturligt nog haft en hel del att göra med. Hon hyrde in sina hästar hos mina päron på vårt gamla hästställe och hon var jävligt märkligt och speciell redan då. Hon hade "räddat" en unghingst från en ökänd hästhandlare/hästuthyrare. En nobel gärning, absolut, men att varmblodet som hon hade på foder hade ont i ryggen ignorerades och hon red den kraken ganska hårt. När han började protestera så satte hon på honom ett skarpare bett för att kunna kontrollera honom. Vid konfronation så sade hon att hon visst märkt att han hade ont, men att hon trodde att det inte gjorde så mycket att han blev riden ändå. Den hästen blev senare min och under åren i min ägo så hade han problem med ryggen till och från. Smart människa...
Nu varnades alltså folk från denna människa och jag mailade tjejen som annonserat direkt. Hon hade skänkt ett varmblod till denna människa och trott att hästen skulle få ett gott hem 'til the end of it's days. Ja, nog fick den ett bra hem tills den fick sluta sina dagar. Gissningsvis bokades slakt på samma gång som hästen lastades av, för 1-2 månader senare stod den reggad som död hos travsport.se. Ingen konstigt med det kanske, den kunde ju ha blivit sjuk eller skadad, MEN när då tjejen började luska i det hela kom det fram att det inte var första hästen som mellanlandat hos idioten innan korvfabriken väntade. Människan har med jämna mellanrum annonserat efter gratishästar och lovat ett bra, livslångt hem med kompisar och stora fina hagar. I stället har kusarna, i jakt på snabba cash, fått en enkel biljett till närmaste slakteri. Jag säger inget om att man avlivar hästar, men när man som ägare skänker sin vän till ett garanterat bra hem och sedan får reda på att hästen slaktats bara dagar efter så blir man ju självklart jätteledsen och besviken. Lite kanske man får skylla sig själv som skänker bort kusen till första bästa, men samtidigt så har dom väl antagligen pratas omkull så fullständigt av dumjäveln så dom har mina fulla sympatier. För prata DET kan hon! Mycket märkliga, vilda historier har jag hört om denna människa och jag känner till henne tillräckligt bra för att tro vartenda ord. Annars kanske man skulle ta det med en nypa salt, men inte den här gången.
Iallafall... Hon har tidigare tagit emot hästar för inridning, tillridning, inkörning, lastträning etc. Och vad jag har hört så är det inte bara en häst som kommit ifrån hennes så kallade träning som ett komplett vrak. Hörsägen och lösa rykten javisst, men antagligen sant också. Så jag tog mig en snabb funderare och beslöt mig för att hjälpa annonstjejen så gott jag kunde. Människan ska inte hållas med djur, hennes första hund var ett halvdövt elände som fått öronen sönderspelade av högljudd dunka-dunka-musik i bilen. Och det innan hunden ens var ett år gammal. Bra där... Eftersom den inte hörde något, kom den inte på inkallning och eftersom den inte kom när idioten ropade så fick hon spel bra många gånger på den "olydiga" hunden. Hon är känd, eller ökänd, snarare hos både djurskyddet (hur är det egentligen med djurskyddet i vårt land) och hos länsstyrelsen. Jag har sett varningar förut på Hästnet, efter att hon annonserat efter hästgrejer som folk skickat till henne och som hon sedan inte betalt ett öre för. Som sagt, hon är en jävel på att prata. Har hållt koll på henne litegrann genom hennes hemsida, men när jag kollade nu så stod det att hemsidan var nedlagd av användaren. Hmm, har hon hamnat i blåsväder månntro? Det hoppas jag, elak som jag är. Ska iallafall fösöka mitt bästa att gräva fram så mycket skit som möjligt om denna människa, tyvärr är väl en del av det jag vet så gammalt att det kan räknas som preskriberat. Men vi siktar väl på ett kommande hästförbud för henne tycker jag.

Speaking of häst... Dagens inlägg blev toklångt och hälften av er har väl somnat antar jag så jag passar på att lägga in lite mer bilder.