Vadan detta energipåslag? Eller har jag ramlat och slagit i huvudet? Ja alltså, först promenerade jag till stallet, en lagom tur på 3,5 km, sedan tömkörde jag Dessi ute en sväng. Med oss på dessa stolligheter hade vi Terese och Evelina som red varsina av Dessis hagkompisar. Vi skuttade lite hinder i skogen och plötsligt fick den lilla busponnyn mycket bättre framåtbjudning. Hon är ju löshoppad och hoppad för hand och det har varit med måttlig entusiasm, men med en stollig människa springandes och flåsandes efter så skuttade hon glatt över allehanda små skogshinder och hon gjorde det finfint med bra teknik. Och jag kom ihåg eftergiften! Guldstjärna till mig för att jag inte drog henne i truten!
Imorgon ska jag för första gången sedan artonhundrafrösihjäl rida på riktigt. Jag har väl suttit i sadeln sporadiskt ett par gånger det senaste året, men jag tycker inte det räknas, så imorgon ska jag i drygt en halvtimme hålla mig kvar på hästryggen. Jag ska inte gråta eller få plötsliga panikattacker och kasta mig av. Fy fanken vad har jag gett mig in på? Jag blir kissnödig bara av att tänka på det hela! Nåväl... jag kanske återkommer med en rapport.
Ja se där, det går ju bra för lilla hästen, och du behöver nog inte vara skakis för att rida, det kan du ju, så passa på medan vädret tillåter, lycka till..
SvaraRadera