When in Rome, do as the romans do

Detta inlagg kommer att skrivas utan vara tre extra bokstaver, ni far overleva att det saknas prickar. Anledningen till detta ar att min fina dator borjade bli lite sliten sa Hasan tog tag i saken och formaterade den och installerade Windows 7 istallet for det forhatliga Windows Vista. Hur i hela friden kunde Microsoft slappa ett sant otroligt daligt operativsystem?
Dock har han inte hunnit installera svenskt tangenbord at mig, sa just nu sitter inga tangenter dar de ska, det tog mig 30 sekunder att hitta fragetecknet till meningen ovanfor. Men sa fort han kommer hem ska han fa fixa. Han jobbar namligen idag, vilket inte gor mig sa mycket. Jag har inte haft nagon tid alls att blogga, men nu ska jag ta tag i den saken ocksa och halla er uppdaterade.

Flygresan hit gick super! Jag flog med Turkish Airlines och med forra arets bravader i minne sa hade jag inga storre forhoppningar. Jag flog ju med Air Baltic sist och fick da betala extra for att ta med mig resvaskan. Sen serverades det ingen mat pa planet, daremot drog de runt pa sin vagn sa man kunde kopa nagot att tugga pa. Snikna javlar!
Alltsa laddade jag for ungefar samma koncept denna gang, och hur forvanad blev inte jag nar vi fick en tre-ratters mellan Stockholm och Istanbul och likadant mellan Istanbul och Amman. Jag gillar Turkish Airlines!! Maten var faktiskt god ocksa! Och sa fick vi en chokladbit att tugga pa nar vi klev ombord. Dar vann dom mig!

Mellan Istanbul och Amman sa var planet utrustad med tv-skarm till alla passagerarna, sa jag passade pa att kolla lite film. Very nice maste jag saga, aven om filmen jag valde kunde ha varit battre (Red Riding Hood).
Dock blev vi lite forsenade nar vi skulle boarda i Istanbul, vad det berodde pa vet jag inte, men det var bara 20 min sa det var ingen storre fara.
Jag ramlade av planet strax efter kl 2 torsdag morgon och plockade upp mitt bagage och letade upp mannen i mitt liv.

Tanken var fran borjan att vi skulle forsoka fa hyra samma lagenhet som forra aret, men den visade sig redan vara uthyrd till nagra tattare. Hasan gav sig saledes ut pa lagenhetsjakt och hittade en annan trevlig lagenhet. Han och agaren kom overens om ett pris och en handpenning skulle betalas senare. Nar det var dags for detta sa var plotsligt priset ett annat. Okej, shit happens, lagenhetsjakten fortsatte, men nar historien upprepats ett par tre ganger och Hasan svurit over dessa korkade pengadrivna araber sa bestamdes det att vi helt enkelt skulle inkvartera oss hos hans pappa, dar Hasan (och hans ena syster) normalt bor. No problem, vi har ett stort rum, eget badrum och det finns egentligen ingenting att klaga pa. Jag var radd att jag aldrig skulle fa vara ifred, jag som normalt spenderar langa perioder i total ensamhet och gillar det. Herregud, tvinga mig att umgas med folk varje dag 24/7 och jag kommer att strypa nagon!
Men detta arrangemang funkar prima faktist, Hasans pappa ar inte heller varldens mest sociala manniska. Vi ser honom vid maltiderna (han ar en javel i koket maste jag saga!) och nagon enstaka gang dar i mellan, men i ovrigt sitter han mest pa sitt rum/kontor och laser gamla skrifter och plitar pa nagon ny bok.

Soso, Hasans syster, jobbar ocksa idag, sa i stort ar jag home alone. Herr Bawab har stangt in sig, jag vet inte om han sover eller laser eller tittar pa faglar och jag bryr mig inte sa mycket. Men han var lite orolig igar over hur jag skulle overleva dagen. Valdigt omtanksamt, men jag tror inte riktigt folk har forstar hur jag lever mitt liv, haha. Det har med att bo i en stor familj ar nog inte riktigt min grej. Igar till exempel var vi och halsade pa lite komppisar till Hasan. Den familjen bestar av 7 eller 9 systrar (kommer inte ihag vilket) och 2 broder. Plus mamma och pappa. Plus att nastan alla systrarna har barn. Nu bor inte ALLA ihop, men det var iallafall 10-15 pers i samma hus. Det later sakert skitdrygt, men det ar en SUPERTREVLIG familj, alla pratar engelska, till och med ungarna, sa det ar liksom inga problem att hanga med i konversationerna. Det skona med detta land ar att nar man halsar pa hos nagon sa ar man genast en i ganget. Visst, man ar en gast i deras hus, och de passar upp pa en, men samtidigt sa ar det ingen som inte pratar med en. Man blir inblandad i diskussioner som man sjalv inte har ett skit med att gora, men man ar one of the family sa fort man slar ner roven sa det ar bara att tuta och kora! Tur att jag haft ett par ar pa mig att ova upp min sociala formaga pa jobbet, haha.
Jag lever sa langt fran detta det bara gar! Jag bor sjalv med hunden (och rattorna, eller mouschkas som dom nu heter) och umgas inte overdrivet ofta med folk, om man nu inte ska rakna jobbet. Jag tar dagen som den kommer och gor det jag kanner for. For mig ar friheten i mitt liv det jag varderar hogst. Jag vet faktiskt inte om jag skulle klara att bo i en stor hogljudd familj.

I forrgar (fredags) var vi till Petra (IGEN!). Alltsa, det ar sa otroligt fascinerande att det inte ar klokt! Det enda som drar ner upplevelsen ar allt detta javla forsaljarpack! De ska salja halsband, vykort och annat krimskrams. En gubbe forsokte lura pa oss AKTA nabateeiska mynt. Men what the fuck?? Om mynten hade varit akta fornlamningar efter nabateerna som befolkade Petra for en sisadar 3000 ar sedan, sa hade de med storsta sannolikhet hamnat pa museum for lange sedan! Tror dom att vi turister ar helt dumma i huvudet?
Hur som helst, Petra ar och forblir lika vackert som alltid. Denna gang bestamde vi oss for att utforska lite langre bort. Vi hann bara till amfiteatern sist, och sedan var vi tvungna att ga tillbaka och ata lunch innan bussen hem skulle avga. Sa i stort avverkade vi Al-Siq i ett raskare tempo an sist. Det var heller inte lika mycket turister denna gang som sist, lika skont det.
Vi spanade in de delar vi redan sett i forbigaende, men fortsatte sedan ivag. Man kan latt spendera 3 dagar i Petra och fortfarande inte ha sett hela! Alltsa det ar mycket storre an man tror.
Eftersom jag inte har nagot Photoshop just for stunden och det skulle ta tva veckor att fixa bilderna hjalpligt i Paint, sa far dessa helt enkelt vanta. Sorry, jag vet att alla ser fram emot bilder, och jag har ett par stycken, men just nu ar det som det ar. Ni far ge er till tals till imorgon. :)
Jag hade nagon knapp ide om att jag ville klattra upp och se det gamla klostret, men vi konstaterade att det var strax over 800 trappsteg och hettan var olidlig sa det fick vara. Tredje gangen gillt?

I torsdags sa var vi pa bio och sag sista delen av Harry Potter i 3D. Sjukt bra! Hela publiken brast ut i spontanapplader nar viktiga handelser utspelades (typ nar nagon onding dog, eller nagon av de goda kickade extra mycket rumpa). Att se filmen i 3D var bara det en upplevelse, jag har aldrig provat 3D-film forut. Forr i tiden (haha) kunde man ju fa med 3D glasogon om man prenumerade pa Fantomen eller nagon annan bra tidning, den ena rutan var rod och den andra bla och man fick ont i huvudet av dom. Jag hade alltsa inga hoga forvantningar pa det hela, men oj vad jag bedrog mig! Herregud vilken maffig upplevelse det var, plus att jag tyckte filmen var otroligt valgjord till skillnad fran de andra. Iallafall de forsta.
Sa nar filmen var slut stallde sig hela publiken unisont upp och appladerade! Coolt! Nu ar det finito, inge mer Harry Potter. Sorgligt, but all good things comes to an end. Eller hur? A andra sidan har jag bade bockerna och filmerna sa jag kan njuta nar helst jag vill. Trakigt bara att inte ha nagon ny HP-bok att se fram emot, eller ny film for den delen.

Vad ska jag rapportera om i ovrigt? Ja det ar varmt och solen skiner. Jag har inte varit utanfor dorren idag. Jag har haft sovmorgon och sedan pillat med datorn och bloggen. Tva timmar drygt spenderade jag med Mr Bawab i koket, han tror att det arabiska koket ar det ultimata, vi svenskar har inga bra kryddor (salt och peppar allena duger inte) och darfor ska jag omvandas till varldens basta kockaspirant, haha. Ganska gulligt egentligen. Samtidigt som han gar igenom hela matproceduren sa berattar han historier fran sitt eget liv, och han har ett par pa lager. Han insisterar ocksa pa att jag borde borja plugga eller gora nagot annat vettigt med mitt liv och jag haller med faktiskt. Men da var vi dar igen, VAD ska man plugga? Ja det tals val att fundera pa...

Vad har vi planerat infor veckan da?
Pa tisdag ska vi halsa pa Hasans mamma. Pa fredag morgon ska vi down town, vi skulle ha akt igar, men det finns ingen normalt funtad taxi chauffor som vill aka dit for trafiken ar helt sjuk. Ramadan slutade ju har i borjan av veckan sa de har firat like crazy. Plus att folk da blir ledig fran jobbet och da ska de ut och harja pa stan. Sa igar var vi bara ivag till en glassbar och mulade smaskig glass i parti och minut. Dom hade minst 100 olika smaker, och det var lite halvsvart att valja vad man ville ha, haha.

Nu ska jag avrunda. Jag aterkommer med bilder och mer skitnack imorgon!
Toodeloo!