Fick ytterligare en kommentar av pappsen, han hade tagit fel på datumet. Och jag var helt och fullt övertygad om att han hade rätt datum. Så kan det gå när inte haspen är på. Det är alltså i natt vi ställer fram klockorna en timme. (Och jag tycker fortfarande att hela vintertid/sommartidprojektet är TRAMS!) Nu ska jag bara komma ihåg detta också...
Jobbet idag var ju allt annat än en dans på rosor. Imorse när jag vaknade så kände jag mig helt döende och tyvärr är det som så att när jag jobbar helg så börjar jag så tidigt att jag inte kan ringa och sjuka mig för att;
a) det finns ingen som tar emot mitt samtal på denna okristligt tidiga tid
b) det går inte att finna en vikarie på så kort tid då inte alla i butiken är upplärda inom mitt område TYVÄRR
Så det var ju bara att bita ihop och pallra sig iväg. Väl där så kändes det lite bättre och efter frukostrasten så var det rent av skapligt. Men lagom tills jag fått i mig min lunch så sa min kropp bestämt ifrån. Det är inte lätt att vara så drygt envis som jag är, jag kämpade tappert på och till slut så började det snurra i skallen och kroppen hotade med kollaps om jag inte ögonaböj gav mig och kapitulerade. Det var bara att ringa till kassaledaren och säga som det var, hon fixade (tack snälla!) så att jag kunde gå hem tidigare då kollegan som skulle lösa av mig helt enkelt fick pallra sig iväg och börja sitt skift tidigare. Alltså, jag avskyr mitt jobb och alla cp'iga idiotkunder, men jag skulle aldrig, aldrig, ALDRIG byta ut mina kollegor! Eller ja... Några av dom kanske, men man kan ju inte få allt här i livet. ;)
Över lag så gillar jag mina arbetskamrater skarpt.
Väl hemma så var det bara att slänga på Tyra koppel och vandra ut en sväng trots att benen knappt bar och det är i såna stunder man undrar varför man har djur och varför dom inte kan rasta sig själva. All övrig tid är det dock värt det och jag skulle aldrig klara ett djurfritt liv!
Efter den korta kissrundan, så stoppade jag i mig lite mer mat och sedan däckade jag på soffan och somnade till. Vaknade och bestämde mig för att sängen var lämpligare, men nu hade min kropp verkligen gått i strejk och jag fick tvinga den att resa på sig och marschera till sängen. Tyra hängde glatt med, hon äääälskar att sova i sängen och brer ut sig som om hon vore 10 gånger så stor. Vi tuppade av båda två och snarkade koncentrerat i dryga 2 timmar. När jag vaknade så var jag helt sjöblöt och eländig av svett. Feber någon? En kall dusch och kort hundpromenad senare så började jag känna mig riktigt sval. Nu sitter (eller halvligger snarare) jag i soffan och har dåligt samvete för att jag inte orkat hasa runt och släckt lamporna. Å andra sidan är det kokhett härinne och tanken på att tända lite värmeljus är faktiskt inte ett dugg lockande. Måste nog slänga upp ytterdörren på vid gavel igen en sväng. Jag har iallafall inga onödiga lampor tända, men det brukar jag inte ha. Jag har heller inte tv'n på som bakgrundsljud och sällskap. Man får väl vara glad för det lilla. Jag siktar på Earth Hour 2012 istället.
Mest synd är det nog om Tyra som får stå ut med korta kisspauser bara. Att hon inte dör av leda och överskottsenergi är märkligt, men hon är nog ganska nöjd över att ha konstant sällskap istället. Hon brukar vara ganska snäll och stillsam när jag är sjuk, tur att det inte händer ofta. Jag kommer ihåg första gången jag blev sjuk efter att hon flyttade in. Den snälla, snälla hunden låg med mig i soffan i ett par dagar och tittade på film. Inget bråk eller tjat om att få gå ut och springa lite. Det är bara när jag är lat som hon bråkar med mig. Märkligt att hon kan förstå skillnaden ändå. Tyra är den perfekta tränaren! Om jag är sjuk och orkeslös så får jag vara ifred. Hon ligger bredvid mig och håller mig sällskap (utom just nu, för nu ligger hon i sin balja och jobbar på ett smaskigt märgben). Är jag lat och orkeslös så bråkar hon med mig och är allmänt dryg. Skiter jag i henne då så kan jag vänta mig ett hem i fullständigt kaos. Hon bär runt på skor och släpper dom lite överallt. Ett tag hade hon pippi på att gräva ner alla mina skor i soffan och jag spenderade massor med tid på att leta efter dom. Det är humor det... Folk som vill ha struktur i sitt liv och en stenhård personlig tränare bör absolut skaffa en Tyra-hund!
Ursäkta att jag gnäller, men jag hatar att vara sjuk. Jag har ingen ork, vilopulsen ligger på typ 90 slag/minut och jag bara snorar och hostar. Det jävligaste är att jag börjar bli rastlös, men utan ork så kommer man ingen vart. Jag får nog roa mig med att ligga här resten av kvällen och spela meningslösa online spel. Dessutom blir jag sjukt grinig och lättretad också, så frågan är om jag har tålamod att spela spel? Ska iallafall släpa mig ut i köket och fylla på vattenglaset innan jag bestämmer mig ytterligare. Det må vara varmt och jävligt här, jag må vara sjuk och arg, men vattnet är så där vansinnigt isande kallt och gott så att jag nästan blir på lite bättre humör!
Ja baciller är ett elände, det värsta är att man ser dom inte, så man kan inte ta hand om dom innan det är försent, var nöjd med värmen, för det hade du inte för mycket av innan, Tyra är som alltid, KANON, bra bild, krya på dig.
SvaraRadera