Tyra blev superexalterad när dom plötsligt stod i hallen och överraskade henne, hon trodde minst att det var jul och födelsedag på en och samma gång! Och det var det ju nästan för Tyrafnyra fick presenter minsann!
Ett jätteben som hon släpar runt med och gnager på;
"Om nom nom nom..."
Hon fick även en mjukisorm som stoppat en fotboll i sitt jättegap. Det tog ungefär 0,4 mikrosekunder för den lilla terroristapan att mörda fotbollen.
Man ser inte så kaxig ut med en punkterad boll i truten.
Även jag och Hasan fick lite försenade julklappar av syster. Hasan fick långkalsonger och varma strumpor, något som går åt vill jag lova! Jag fick ett mycket efterlångtat bakplåtsställ så jag kan stapla plåtarna på höjden när jag bakar vilket sparar MASSOR med plats för vårt kök är minimalt och en gång råkade jag slänga den hembakta middagspizzan på golvet av misstag när jag skulle öppna ugnsluckan och råkade stöta mot plåten som stod på köksbordet. Jävligt roligt så här i efterhand, men i stundens hetta kom en hel serie med mindre väl valda ord ur mitt fagra kommunikationsinstrument. Jag fick även en springform med mönstrade bottenplåtar, så nästa gång det serveras kaka av något slag hemma hos mig så kan det mycket väl vara form av en kanin på kakan. Jag älskar att baka, men har så sällan tid till det. Jag är lite lätt besatt av kokböcker också och har läst hela min samling från pärm till pärm ett antal gånger. Däremot är jag inte lika road av att laga mat, det är fan skitdrygt och tidsödande och jättetråkigt! Ändock så lyckades jag, OCH Hasan, dra ihop en helt okej middag till våra gäster.
Ja det här är i alla fall det som var kvar efter två sorters kyckling och potatismos.
Och som avslutning lite tigerkaka till kaffet.
Förhoppningsvis var alla mätta och nöjda efteråt. Vi hade gott om tid att bubbla gamla minnen och tokigheter och det var oerhört trevligt måste jag säga.
Vad som händer framöver bloggmässigt vet jag inte riktigt. Jag har planer på att införskaffa mig en sån där smartfån så att jag kan blogga on-the-go så att säga. Men det ligger några månader in i framtiden och tills dess får ni nog stå ut med mina sporadiska inlägg är jag rädd för. Men den som väntar på nåt gott... ;)
Ja fy tusan, det var trevligt och gott, men som alltid är det för lite tid, men det går väl fler tåg får vi hoppas.
SvaraRadera