Hästar finns inte...

Håll i er för nu kommer uppdateringen på hur det går med hästkrakarna.

 För cirka två veckor sedan så var Polly på återbesök hos tant Hästdoktorn för sin hälta. Förhoppningen var att hon skulle vara hältfri, frisk och fräsch, men uppenbarligen så kan man ju inte få allting här i världen. Hon visade ingen hälta på höger fram när veterinären böjde henne, men hon hade fortfarande en grads hälta kvar på höger bak knä. Tant Hästdoktorn tyckte att vi skulle behandla om och även ta med höger fram för säkerhets skull och så gjorde vi. Den glada hästen fick en dos lugnande och efter förra gångens bravader så plockades bremsen fram på en gång och virades runt snoken på henne. Hör och häpna så var hon faktiskt mycket trevligare den här gången, hon gjorde inga arga kosparkar mot veterinären eller assistenterna och kunde således få sin kortisonsprutor utan krångel.

 

Polly har nyktrat till och är redo att åka hem.

 

Doktorn ordinerade sedan en veckas hagvila, skritturer vecka två och lugn jogging vecka tre. Jag har alltså promenerat ihjäl mig och Polly i drygt 1,5 vecka nu (om man inte räknar alla promenader vi ägnade oss åt innan återbesöket) och tänkte börja köra henne lite försiktigt till helgen. Lika bra att ta det när jag är ledig ifall hon ska få spader och visa upp alla fina cirkuskonster som hon kan. Å andra sidan är det kanske dumt att börja köra på en helg, jag vet inte hur det ser ut med läkare och så på akuten under helgerna. Skämt åsido så tror jag att Polly-Ester kommer att uppskatta att få springa framför vagn igen. Vi kör på så en sisådär 14 dagar och sedan tar vi ytterligare ett återbesök på kliniken och hoppas på att hon är 100% fräsch. Det borde hon vara. Hon far runt som ett skållat troll i hagen med Dessi.

Dessi den lilla lurviga hobbithästen är ute på stadiga promenadrundor 3-4 gånger i veckan och jobbar på konditionen. Hon verkar tycka att det är ganska roligt (utom när man måste ha träns, hatahatahata träns!) och promenera i grimskaft är ju ett ganska skonsamt sätt att sätta igång hästen på. Hon har även varit och löshoppat i ridhus ett par gånger, något som hon inte riktigt fattade meningen med, men så länge alla inblandade har roligt så är det väl bara att köra på och hon verkar tycka att det är okej att hoppa. Jag har beställt hem en liten minisele åt henne som borde komma vilken dag som helst så snart kan vi promenera ”påklädda”. Lika bra att hon får tid att vänja sig vid grejorna innan vi tar tag i det här med tömkörning.

 

 

Märkligt det här med selar förresten, enligt mitt ögonmått så borde hon kunna ha shetlandsponnystorlek, men enligt noggranna måttbandsmättningar så blir shettisstorlek för stort och hon måste ha minishetlandstorlek. Alltså vaaaa? SÅ liten är hon inte, men det är klart, hon är ganske smäckert byggd och är lång i kroppen och har långa smala ben (för att vara så liten). Jag fattar (som vanligt) ingenting. Det ska bli oerhört intressant att se hur hon ser ut när hon tappat all vinterpäls. Jag undrar vad som döljer sig under allt fluff.

I nästa inlägg så är jag förvirrad över det här med semester och det inlägget kommer i morgon kväll. Tjing tjing så länge!