På onsdagen så drog vi på oss bekväma skor (ja nåt annat är väl helt otänkbart om man planerar att göra annat än att enbart shoppa i London) och begav oss mot Hyde Park för att spana in läget där.
Det första vi stötte på var en ridande polis av något slag och vi blev så klart eld och lågor över att se en livs levande häst!
Vad vi inte väntade oss var processionen som följde henne och hennes vackra springare, för så fort vi klev innanför de stora grindarna som ledde till Hyde park så möttes vi av detta;
Otroligt häftigt att få se och helt knäppt att vi lyckades tajma det hela så perfekt! Jag är ju annars helt obegåvad vad gäller tajming.
När vi hade återhämtat oss (omgomgomg, hästarhästarhästar!!!) så intog vi en snabb frukost på ett litet café och sprang på en svensk tjej som jobbade där. Man borde inte bli förvånad, svenskarna är överallt i London (där man minst anar, haha), men faktum kvarstår - jag blev lika paff varje gång, haha.
Vi fortsatte vår rundvandring och Hyde Park visade sig vara... stort.
Tills slut hamnar man i Kensington Gardens och vid Kensington Palace (som syns på andra sidan den konstgjorda dammen på bilden). Där vände vi och promenerade tillbaka.
Efter en stunds promenerande hamnade vi i the Italian Gardens. Fontäner och grejer överallt - väldigt tjusigt.
Hittade ett jättegulligt litet pepparkakshus också och banne mig att det bodde folk där (på skylten på grinden så stod det att obehöriga inte har innanför staketet att göra)! Mitt i parken! Knasigt!
När vi kände oss nöjda med park och trädgård och fontäner och joggare (dom var typ överallt) så tog vi oss samman och for vidare till Trafalgar Square för att gå på museum. National Portraits Gallery har gratis inträde (men lämna gärna en donation i de uställda bössorna) precis som en hel del andra muséer och tillställningar. Sånt gillar vi! Gratis är gott (och jag passade på att göra mig av med en massa mynt och skit i donationsbössorna).
Inne på National Portraits Gallery så kan man se målningar från världens alla hörn, berömda och mindre berömda. Vi var lite dåliga i planeringen (sa ju det, jag är kass på tajming!) och hann inte se alla rum innan de stängde, men det vi såg var väl värt mödan!
Så klart att hästarna drog även här, det fanns ett helt gäng med hästtavlor som jag lätt kunnat tagit under armen och åkt hem med om jag fått.
Den engelska konstnären Geroge Stubbs (1724-1806) målade mer än gärna hästar och jag fullkomligen älskar hans konstverk (iallafall dom med hästar på, allt annat är ju ointressant, haha).
Senare på kvällen så var vi med om vårt livs äventyr. Eller vad man nu ska kalla det. Vi var hungriga som vargar och kunde inte riktigt bestämma oss för vart vi skulle äta. Tunnelbanekartan skvallrade om en station som hetter Warwick Avenue och på nåt jäkla vänster (säkert mitt fel det med, haha) fick vi för oss att det var stället med stort S. Anledningen till detta var att det finns en sång med just den titeln (Warwick Avenue av Duffy), så glada i hågen tog vi tunnelbanan till Warwick Avenue och såg framför oss hur vi skulle hamna i trevliga kvarter, proppade med trevliga engelsmän och trevliga restauranger. Verkligheten var... en annan.
Vi kom ut i ett flådigt bostadsområde där gatorna kantades av flådiga, dyra bilar och husen såg ut att tillhöra Londons creme de la creme. Inte en restaurang så långt ögat nådde. Inte en levande själ heller för den delen.
Vi lyckades leta oss iväg till en liten park (London är fullt av parker!) och satte oss på en bänk för att diskutera plan B. Efter en stund (med Facebook och Evelinas Facebook-vänner till hjälp) ramlade vi in på den lokala kvarterspuben (Warwick Castle). Inte heller där var det speciellt livat, vi drack varsit glas rävgift (eller snarare blaskig öl och snuskig cider) och jag blev, hör och häpna, lullig. Till slut gav vi upp och for tillbaka till Piccadilly Circus /Leicester Square och intog en efterlängtad måltid
Men vi fick ju se Little Italy iallafall innan vi for tillbaka till civilisationen!
I nästa Londoninlägg ska vi till Madame Tussauds och på Sherlock Holmes museum (som ligger på 221b Baker Street - som faktiskt existerar på riktigt!).
Häftiga bilder, london verkar vara en trevlg stad.
SvaraRadera