Sluta såsa, börja rida!

Igår trotsade vi snö och elände och tog oss till ridhuset - jag, Linus, Dessi och Evelina. Kämpandes till fots så måste vi ha bränt en sisådär 4000 kalorier bara på att ha pulsat till och från ridhuset på vägarna, som plogats, men som snön hade övermannat igen. Pustandes och svettandes så kom vi fram och såg ut som snögubbar.

I ridhuset befann sig redan 4 ekipage och Linus blev helt skräckslagen. Scenskräck kanske? Höhö.
Han gjorde stora ögon och vi tog tillfället i akt att knata runt, runt, runt och titta på de andra hästarna. När jag vid något tillfälle bad honom stå still så blev han helt darrig. Haha kraken, inte lätt att aldrig ha sett andra hästar förut. Eller...? Dessi tog som vanligt allt med ro, hon bryr sig inte om några andra utan kör på i sin egen sorglösa stil. Longerade henne ett par varv medan Evelina kämpade med att hålla i Linus samtidigt som hon filmade Dessi lite.

När Linus lugnat ner sig lite, rett ut sina nerver och merparten av de andra ekipagen hade lämnat ridhuset så var det dags för honom att jobba lite under sadel. Evelina fick trycka på sig min hjälm och vara testpilot. Linus skötte sig perfekt och förutom några motorstopp på vägen (hans special) så gjorde han det som förväntades av honom. Det var oerhört nyttigt för mig att se honom under en annan ryttare, när jag rider så såsar vi mest runt utan mening och mål. Med Evelina, som vågade driva på och korta upp honom, så började han ta stöd på bettet och samla ihop sig lite. Bra för mig att se vad han faktiskt kan bara man vågar rida ordentligt.

När min tur kom att kravla mig upp så försökte jag tänka på hand-sits-skänkel-koordination, vilket funkade i typ 10 sekunder och sedan tappade jag en av dom, haha. Jaja övning ger färdighet säger dom som vet.

Men för att sammanfatta så skötte sig båda hästarna, och jag fick lite att fundera på med Linus tills nästa ridtur (som om vädret tillåter blir imorgon förmiddag).

Nu ska jag nog ta mig en kopp te och läsa lite. Tyra och jag är home alone för Hasan är i stan och hänger lite med gänget. Eller vad man nu ska kalla dom.
Skönt med lite egentid faktiskt. :)