Säkra vårtecken

Idag så krockade jag nästan med en humla! Finns det något säkrare vårtecken än det?
Jag och Tyra var på väg ut på en promenix och jag hann knappt utanför dörren innan bumlingen nästan frontade mig, tur att jag hade truten stängd.
Lite vitsippor såg vi också som tittade fram och det känns helt okej faktiskt. Som man har längtat efter detta och som man har lidit genom den eländiga vintern.

I övrigt intet nytt. Jobbet fortsätter suga själ och livsvilja ur mig, tur att man iallafall ibland får lite ledigt. Såg på schemat att jag jobbar 4 lördagar på raken och det känns ju, rent ut sagt, jävligt pissigt. Nu i helgen jobbar jag, bytte tid med en annan tjej (hon som skänkte Granen till mig, om någon kommer ihåg den episoden...) för hon kunde inte jobba nu i helgen. I stället jobbade hon förra helgen åt mig. Och nästa helg är min vanliga jobbhelg, helgen efter det skulle jag vara ledig men då är det inventeringsjävlaskitgåodö och helgen efter det är det min jobbhelg igen, men sen är jag ledig och då ska jag krypa under täcket och stänga av telefonen och bara njuta. Shit vad jag känner mig sur och grinig just nu!

Lägger ner för idag och går och lägger mig tidigt. Imorgon bitti väntar stallet och lilla Majsan Luddöra. Och sen jobbet... Hu-fucking-rra.