Den 21 april på eftermiddagen lämnar Hasan Sverige på obestämd framtid. Biljett är bokad och hur det blir sen vet jag inte.
Väldigt blandade känslor är det. På ett sätt ska det bli skönt att få vara själv ett tag och leva som jag vill utan att ta hänsyn till någon annan än mig själv. Men samtidigt så suger det så jäkla mycket att jag snart går sönder.
Finns inte så mycket att göra åt situationen dock, för att det hela ska lösa sig för oss här på hemmaplan (ja hemmaplan för min del iallafall) så måste han få ett jobb och vi behöver flytta till en större lägenhet. Tyvärr inträffar mirakel alldeles för sällan.
Oj, så snart... trodde det låg ännu längre fram i tiden. Men å andra sidan kanske det är bättre med snarare än senare så du slipper leva i ovissheten. Det löser sig förhoppningsvis för er på ett eller annat vis framöver...
SvaraRaderaJag säger som evie, vad annat kan jag säga..
SvaraRadera