Dessis nya matte postade för en stund sedan en bild på Facebook som föreställde hennes treåriga dotter i ridmundering. Enligt bildtexten så är lilltjejen riktigt förväntansfull och har väntat hela långa veckan på att det äntligen ska bli lördag!
Jag ville bara dra täcket över huvudet och sura som en liten unge. Det är ju min ponny! Ingen annans! Min min min!
Tyvärr så får man inte bete sig som en liten arg skitunge och skrika och grina och vara en pest för allmänheten när man är 33 år gammal. Det är bara att bita ihop och försöka vara mogen och förståndig, men det är inte lätt. Jag är som person vääääldigt territorisk (är det ens ett ord? Inte? Nu är det det.) och mina prylar är verkligen MINA. Jag lånar gärna ut saker och ting, men det är MITT. Detta har ställt till det lite i mitt förhållande till Hasan kan jag villigt erkänna.
Han flyttade in i min lägenhet, han åker i min bil och sitter på mina stolar etc. Jag jobbar på det...
Tyvärr så får man inte bete sig som en liten arg skitunge och skrika och grina och vara en pest för allmänheten när man är 33 år gammal. Det är bara att bita ihop och försöka vara mogen och förståndig, men det är inte lätt. Jag är som person vääääldigt territorisk (är det ens ett ord? Inte? Nu är det det.) och mina prylar är verkligen MINA. Jag lånar gärna ut saker och ting, men det är MITT. Detta har ställt till det lite i mitt förhållande till Hasan kan jag villigt erkänna.
Han flyttade in i min lägenhet, han åker i min bil och sitter på mina stolar etc. Jag jobbar på det...
Vad gäller djuren så är de inte bara mina utan verkligen MINAMINAMINA!!! Jag tror mitt tillstånd blir mycket värre av att dom öppet visar så stor samhörighet med/mot mig.
Men snart så är det inte min ponny längre. Snart är papperna skrivna, passet överlämnat, säljaren får en näve pengar och köparen får en finfin ponny. Men fram tills dess så anser jag att det är minminmin ponny.
Haha, ja du är lustig du, men nu är det inte din ponny längre, så du får krypa under täcket och tjura lite, hihi
SvaraRadera