Och det blir fortfarande aldrig som man har tänkt sig del enmiljonsjuhundrafemtioelvatusenochenhalv.

Min galna hundapa har så jäkla dålig tajming ibland så det inte är klokt. Idag skulle jag egentligen ha fällt tårar för min bästaste morfar som gick bort för dryga tre veckor sedan begravs strax efter lunch idag. Jag kommer fortfarande fälla tårar, men hos veterinären för Tyra har dragit på sig nåt skit i ögonen. Upptäckte det igår när jag kom hem från stallet och tände taklampan i sovrummet för att svida om från stallkläder till pyjamas. Tyra tittade upp på mig och kisade, men jag reflekterade inte så länge över detta utan tänkte att det var konstigt men att hon säkert var bländad av ljuset.
Men sen slog vi oss ner i soffan för lite kvällsmat och hon var inte så himla pigg på att hålla ögonen öppna. Hon blundade mest och halvkisade på mig när jag erbjöd henne smakprover.
Som blödig hundägare kokade jag upp koksaltlösning och tvättade rent hennes ögon med (under protest vill jag lova, det gick bra med ena ögat, men när jag bytte bomullstuss och öga så blev hon vild och skenade runt i lägenheten och det tog mig 5 mimuter att fånga in henne - nackdelen med att ha en blixtsnabb hund som även är hal som en ål) och matade i henne några godisar för att döva mina egna känslor lite. Men det hjälpte inte. Imorse så hade tredje ögonlocket börjat krypa fram och det ser så himla creepy ut. Så från 08:00 fram till ca 10:30 har jag jagat veterinär. Min vanliga rara Tant Hunddoktor svarade inte, näste man på listan svarade inte heller och till slut gav jag upp och ringde någon helt annan och fick tid inom ett par timmar.

Men det är så suuuuurt! Jag vill inte missa morfars begravning, men samtidigt måste man ju vara praktisk och som djurälskare så går levande djur före döda släktingar, hur makabert och konstigt det än låter. Så ja... Här sitter jag och väntar på att få åka iväg med den blinda apan.
Håll tummar och tår för att det inte är något allvarligt!