torsdag 3 april 2014

Sommarjobb - oh no :(

Åh jag har ju glömt att berätta att jag blev erbjuden sommarjobb!
Jovisst ser ni!
En av mina gamla praktikplatser ringde upp mig och frågade om jag ville vara vikarierande bagare i sommar när den ordinarie drar på semester. Jag blev så sjukt glad och tackade ja innan jag ens hunnit fundera. Tyvärr funkar inte livet riktigt på det sättet och eftersom jag bara är tjänstledig från mitt ordinarie jobb så körde det ihop sig. Jag tänkte vara helt fräck och be om tjänstledigt över sommaren för att prova yrket, men jag hann bara tala om för Överhuvudet att jag blivit erbjuden sommarjobb så fick jag svaret "-Till mitten av augusti? Men inte längre? Ja det kan du ju inte gärna säga upp dig för.", så jag behövde liksom aldrig fråga för jag fick svar ändå.
Blev jag sur? Ja det blev jag. Det är ju ett stort företag och hur mycket Överhuvudena än tjatar om att vi små underordnade är viktiga som fan så kommer jag aldrig tro på det. Det är bara en form av hjärntvätt för att få oss att prestera mer för det betyder mer pengar in till företaget. Och vad får vi vanliga dödliga? Ja hmm... Gratis kaffe i lunchrummet.
Joråsåatteh... Jag har ledsnat för länge sedan på dom och det är därför jag (och en hel bunt av mina kollegor) jobbar på att göra något annat. Sånt är livet.
Hur som helst, det var ju bara att bita i det sura äpplet och ringa tillbaka och förklara läget. Skit också, jag blev så jäkla glad över att erbjudas en chans att få visa för mig själv att jag inte är en värdelös nolla. Bara grejen att dom ringde upp mig först av alla potentiella sommarjobbare visar på att det faktiskt finns någon därute som tycker jag är duktig på det jag gör och det känns jäkligt bra för självförtroendet kan jag tala om. Jag hade ju inte ens sökt något sommarjobb (eller vanligt jobb för den delen) på detta ställe, utan de ringde mig enbart på grund av att jag gjort två korta omgångar praktik där! Och när det gick upp för mig så växte jag nog 2 decimeter.

En annan grej som boostade mitt självförtroende häromdagen var att jag fick slänga ihop en blåbärstårta. 10 minuter innan kunden skulle hämta den! ("-Ja just ja... Du kan väl göra en blåbärstårta? Det är en beställning som ska hämtas om 10 minuter.)
Någon som tror att jag freakade? Det värsta är att jag fick fria tyglar, jag frågade hur de ville ha tårtan för alla bagerier/konditorier har sina egna sätt att göra, men fick till svar att det gick bra att göra som jag ville. Tror ni hjärtattacken var nära eller? Men skam den som ger sig! En blåbärstårta var det beställt och min själ om jag tänkte fucka up! Så 15 min senare var den ihopsvetsad, dekorerad och stoppad i en kartong. Kunden nöjd och jag stängde in mig i kylen och andades i en papperspåse.

Jag hoppas verkligen att det finns en mening med att jag inte kan ta det erbjudna sommarjobbet. Jag vill inteinteinte tillbaka till mitt jobb.

2 kommentarer:

  1. Ja det var ju ett svårt läge du hamnat i, men du får nog tyvärr gå tillbaks till det vanliga, livet är hårt.

    SvaraRadera
  2. Säg upp dig. Det är ett skitställe, du mår skit, det finns annat i livet än att må skit. Säg upp dig, ta sommarjobbet och sök annat under tiden.

    SvaraRadera