Jag fyller år.

Jag brukar försöka framstå som rätt ödmjuk och snäll, men idag skiter jag i allt sånt. Jag fyller år. Och vanligtvis brukar jag försöka vara sådär supersvensk och dölja det i sann "men-inte-ska-väl-jag..." anda, utan låta folk få komma på det själva och kanske eventuellt hinta dom om det. Jag skiter i det också idag. Jag fyller år!! Och när man fyller år får man bete sig precis hur man vill. Man får säga vad man vill och man får äta vad man vill och när man vill. Och man behöver inte vara trevlig. Fast jag är rätt naturligt trevlig, begåvad med en trevlighetsgen som man är, så helt otrevlig är jag ju inte trots att jag inte behöver vara trevlig idag. JAG FYLLER ÅR!
Jag trodde verkligen att jag skulle genomgå någon sorts förvandling under natten och vakna och känna mig annorlunda, men i brist på pixie dust så är jag fortfarande samma gamla Jenny. Knäppt. Och lite besviken blev jag allt, för om jag nu inte vaknar upp som ett grönt träsktroll eller nåt så innebär det att denna dag är precis som vilken annan dag som helst. Och jag som trodde jag var speciell. Damn.

Så då var man ett år äldre, ett år visare och ett år elakare.
Pappa och syster kom farandes strax efter lunch och jag drog igång grillen och gjorde smaskiga grillspett. Ibland blir jag förvånad själv när jag tar mig för något nytt och faktiskt lyckas! Eller ja... Jag misslyckades ju inte och det gick ju att äta. Kunde varit värre! En schysst tårta lyckades jag också smälla ihop.
Fick pengar av pappa (tack!!) och en klövjeväska till Tyra av syster (tacktack!!), så nu kan vi gå på picknick i skogen och Tyra kan få bära fikat. :)
Tyra fick grisöra att smaska på och så fick hon smaka grillspett och kaka. Jojomen, jag bakade minsann igår också. Har aldrig i hela mitt liv gjort småkakor (pepparkakor räknas väl inte?) så jag tyckte att det var dags. Och hur svårt kan det vara egentligen? Dom blev rätt goda faktiskt.
Bogglarna fick ett spett med paprika, tomat och rosésallad att gnaga på. Är det kalas så är det! Dom har föresten flyttat ut i köket. Deras megabur står framför fönstret, klart dom ska ha lite utsikt. Och det blev så trångt i vardagsrummet, svårt att komma åt att byta vatten och mat, så när jag ändå städade lite i förrgår (igen...) så passade jag på att flytta på dom. Först var dom alldeles stilla och förvånade. Satt på en pinne och glodde i flera timmar. Sen blev det liv i luckan och nu kraxar de glatt och verkar rätt nöjda med flytten. Jag inbillar mig att det blev ljusare för dom också, och så får dom lite morgonsol på fjädrarna. Alla nöjda och glada. Dom har precis ruggat och det är små fluffiga fjun precis överallt nu. Jag har dammsugit upp säkert 5 extra undulater, och fortfarande hittar jag fjun lite varstans.


Vad mer... Har jag nämnt att jag fyller år? Okej okej, jag ska sluta tjata.

Gjorde en ny grej för drygt 2 veckor sedan och slängde mig av en häst. Eller ja... Hästen ifråga är inte inriden och lite rädd och nu var det dags för sadel och ryttare. Dödsföraktande som jag är anmälde jag mig frivilligt... Eller vänta nu lite.. Så var det kanske inte alls nej. Helt enkelt så var jag den enda i stallet just då som var lämplig nog att sitta på kusen. Hängde och klängde på honom en bra stund innan jag vågde smyga mig upp i sadeln. Faktiskt så gick det bra, han verkar vilja ha lite tid på sig med nya saker så vi tog det lugnt. Och jag satt på honom i ett par minuter innan det var dags att kliva av. Och där gick nåt snett, hästen blev rädd och hävde sig framåt med fart. Han skuttade lite och jag lyckades hänga kvar bra länge innan tyngdlagen gjorde sig påmind och jag for i backen. Eller for och for. Jag kan inte ha ramlat med full kraft för jag slog mig inte. Och jag var på fötter direkt. Jag fick skrapsår på ena knät och på foten nere i skon, vet inte alls hur det gick till. Sedan ett blåmärke på vaden plus att det är fina regnbågsfärger runt skrapisarna också. Och det var allt. Jag fick en ordentlig adrenalinkick också och mina pupiller måste varit enorma, ttvärr hade jag ingen spegel tillgänglig och ej heller någon tanke på detta. Hästen fångades in, den kraken. Han var lätt skräckslagen och det gör mig ganska lugn. Jag blir inte rädd när hästen blir rädd på riktigt, jag blir livrädd när den dummar sig och är fånig. Dessutom trivs jag skitbra med att få jobba unghästar, det är nog min grej i livet faktiskt. Tråkigt att man inte riktigt kan försörja sig på det professionellt bara.
Jag får väl gå in mer på detta vid ett senare tillfälle.


Har precis tagit lite tårta med de andra bönderna här på landet och pratat lite om framtiden. Tänk om man visste vad man ville göra med sitt liv. Jag vill inte vara kvar på jobbet resten av livet, ser ingen framtid i det stället bara en massa onödigt lidande. Plugga, tänker säkert någon nu. Ja det kan jag väl. Vad ska jag bli då? Det måste vara något som är roligt och som går att försörja sig på. Hovslagare var jag inne på ett tag, det verkar kul. Problemet är Tyra. Jag måste ha praktik innan jag ens får söka till skolan och ska jag då ställa som krav på min praktikvärd att hunden måste få följa med alternativt att jag bara kan praktisera halvdagar? det verkar inte rimligt. Säg att jag löser det och så söker jag till skolan och kommer inte in. Då har jag praktiserat i onödan känns det som. Dum regel det där. Fast samtidigt ligger det ju hela tiden i bakhuvudet och maler till och från. Jaja, vi får väl se... En jävla massa snack och lite verkstad, som vanligt.
Vad annars kan man plugga till? Hjärnkirurg? Eller kanske inte. Det finns ju inte så där jättemycket som jag är intresserad av utenför djurvärlden och där har jag faktiskt pluggat nog. Man kanske skulle bli djurskyddsinspektör? Fast vi har väl inte kvar några såna längre? Dessutom verkar dom inte ha så mycket befogenheter, jävla byråkratSverige.


Nu ska jag nog surfa in på tuben och kolla ytterligare ett avsnitt av Ghost Hunters, så mycket nörd är jag. Ha det gött därute och glöm inte att gratta mig i kommentarerna för jag fyller ju faktiskt år. Tack så mycket.

Det är mycket nu

I lördags var jag hos Marie en sväng efter jobbet. Hennes lilla dotter My fyllde ett år i veckan som var. Herregud vad fort det går! Det känns som det var förra veckan som Marie stod på en stege i stallet och delgav mig misstanke om en eventuell graviditet. Det var verkligen inte i förra veckan, inte ens förrförra veckan! Det var hösten 2008. Och 4e maj 2009 skramlade lilla My in. Måtte hon inte bli lika argsint och vrång som sin namne från Mumindalen!
Så som sagt, jag var på barnkalas, eller vad man nu ska kalla det, Marie hade svängt ihop en jättegod tårta med massa smaskiga jordgubbar på och My fick paket. :)Jag må inte gilla barn så vidare värst, men det var faktiskt trevligt och My är himla rar. Sådeså.


Idag var det ju dags för röntgen och dagen till ära hade jag tänkt ge Tyra ett bad, men det sket sig till mitt förtret och hennes lycka. Det där med bad är inte riktigt Tyras grej. Jag tänkte låna slangen i ladugården, men den visade sig vara kopplad till en kran med endast kallvatten. Skulle då vara duktig och koppla den på kranen med både kall- och varmvatten, men det saknades lite kopplingar så att säga. Jag är inte den som är den så jag släpade fram en annan slang och kånkade iväg med den i tron om att det skulle gå att dra in den genom tvättstugefönstret för att sedan sätta fast den på kranen där. Jo tjena... En gång satt det en kopplingsgrej på kranen, men inte nu längre. Jag letade och letade - ingen lycka. Gick ut i ladugården igen och lånade den kopplingen. Passade den då? Nej. Blev jag förvånad? Nej. Bar tillbaka slangen och krankopplingsmojängen och gav upp. Mamma hittade senare den ordinarie grunkan på golvet. Tydligen är jag inte smart nog att kolla ner... Tyra slapp bada iallafall, vi får ta det en annan dag när jag har tid. Hon börjar lukta äckelpäckelhund och så är hon flottig i pälsen. Blä, hon behöver verkligen ett bad.
Vi tog en snabbis till Biltema, som fått nya lokaler. Fint värre och roligare att handla, men svårt att hitta. Så är det väl alltid i början i och för sig. En sak jag undrar över är varför Bilprovningen och Biltema inte kan ha samma termer på sakerna. Enligt Bilprovningen behövde jag en ny krängningshämmare vänster fram. Okej... Jag som då inte är så hemma på det här med bilar blev något frusterad när jag på Biltemas hemsida inte hittade någon krängningshämmare. Efter ett par minuter var jag lagom ilsken och det hela höll i sig tills min bror vänligt nog upplös mig om att det förmodligen heter stabilisatorstag eller stabiliseringstag. Blä!
Jo jag fick med mig ett krängningshämmarstabilisatorstag hem.
Sen åkte vi till Ånnaboda och traskade runt sjön däruppe. Det är bara 2,5 km så det tar inte så fasligt lång tid, men man är ju inte där så ofta så jag ansåg att det kunde räcka. Tyra stormade runt på vanligt Tyramanér.
Mot tant Hunddoktorn for vi och väl där så fick apan en spruta i bakbenet, vilket hon tyckte var skitmysko och sen visades vi in i röntgenrummet där belysningen var, milt sagt, dämpad. Det tog två minuter sen snarkade Tyra på golvet, så lugn och sansad har hon aldrig varit förut! En assistent kom in och vi hjälptes åt att lyfta upp den 29 kg tunga mördarhunden på bordet. Plåtar togs och ett första utlåtande från veterinären var; armbågar utan anmärkning samt grad B på höfterna. Jag hoppas att SKK håller med henne alternativt att dom säger armbågar u/a och höfter grad A. Jag blir vansinnig om dom ger henne ett sämre utlåtande!


Nästa vecka är det dags för mer kalas. Jag har hört sägas att jag visst fyller år, men jag tror inte det stämmer riktigt. Antar att jag måste förbereda med tårta och grejer ifall det blir invasion. Så ja, brist på sysselsättning har man ju inte nej. Måste städa också. Undrar när man ska hinna vara ledig? På onsdag är jag inte på jobbet, men det innebär ju inte att jag är ledig för det. På förmiddagen ska jag träffa Zandra, har inte sett henne sedan hon sa upp sig för att bli egenföretagare. Ska bli skitkul! Sen efter lunch någon gång ska lillebror tvingas byta krängningshämmarstabilisersingstabilisatorstag. Del ett av tre. Det var ju två grejer till som skulle fixas på bilen, men man måste ju börja någonstans. På torsdag är det Tysslingedagarna. Får se om jag tar en runda på det eller inte, jobbar ju på eftermiddagen där. På fredag är det mer jobb. Lördag och söndag blir det väl jobb hemma med trädgårdsskötsel och hönsgårdsbyggande och vad nu De Andra Bönderna kan komma på. På måndag lär jag städa ordentligt samt åka och handla grejer till tårtor och sånt, plus att minst en tårta ska grejas ihop då. Tisdag blir det kalas för pappa, syster och bror, ev ett litet firande med De Andra Bönderna på farmen. Onsdag lär jag sova ut och göra inget alls (och jävlar den som bokar upp mig då!). Torsdag ska jag på trav med en arbetskamrat. Fredag är väl mer hemmajobb. Lördag var det nåt arrangemang i Brunnsparken som jag tydligen skulle följa med på och sen på söndagen är det kalas för resten av den tjocka släkten (som inte var tjocka, men jävligt många och därmed tjockt med folk eller hur det nu var). Sen lär jag behöva semester. Lustigt nog har jag faktiskt tagit semester nästa vecka och under hela den veckan har jag mer att göra än om jag hade jobbat. Hur går det ihop? Jag behöver semester från semestern!


Ja herregud, lika bra att jag går och lägger mig nu så att jag orkar med nästa vecka.

Då var det dags igen

Det var ett tag sedan jag bloggade sist, men nu så har jag ett par minuter över innan mannen vill ha uppmärksamhet och innan det är dags att sova. Börjar tidigt imorgon, redan klockan 07. Det borde finnas lag på att inget arbete får påbörjas innan klockan 10 på förmiddagen, jag kommer som vanligt vara död när klockan ringer och högst ovilligt kravla mig ur den varma, sköna sängen under svordomar och övriga fula ord. Det är fantastiskt vad mycket fula ord min trötta hjärna kan komma på klockan 05:30 på morgonen.
Nog om det...

Jag vill börja detta inlägg med att skänka en tanke till Kim, som igår fick sin respirator avstängd. Kom att tänka på henne förut när jag satt i fikarummet på jobb och slängde en blick ut genom fönstret. Solen sken som aldrig förr och ett par meter över marken susade två måsar lyckligt omkring som bara måsar kan. Hoppas hon har det bättre nu och är på en bättre plats. :)

Och en tanke till stallet i Asserdal där 16 hästar brändes inne natten till igår. Otroligt tragiskt! Massor med tröstkramar till de inblandade!

Speaking of hästar så har jag ett nytt hästprojekt på gång, men vi får ser hur det blir med det. Finns väl en del saker som måste lösas innan saker och ting börjar gå som på räls. Ja det låter helt mystiskt, men jag har ingen lust att peka ut folk eller hänga ut dom i min blogg. Eller jo det vill jag! Jättemycket! Jag är OND! Jag är hämndbenägen!! MOHAHA! Men nej, jag ska sköta detta snyggt och på ett moget, vuxet sätt. (Yeah right!)

På lördag ska jag på barnkalas typ. Maries lilla dotter My fyllde ett år häromdagen och jag har faktiskt slagit på stort med present och allt! Jojomensan, jag kan jag med. :)

På måndag ska Tyra besöka tant Hunddoktorn och bli lite insidefotograferad. Förhoppningsvis är hon okej (armbågar och höfter). Har bokat MH i juli, då ska vi ut och skämma ut oss, förhoppningsvis följer Terese med och hejar på.

Nu får det vara nog, jag är trött. Pilutta er.