Min nya hobby

Jag har de senaste dagarna blivit oerhört förtjust i marsipan. Inte att äta utan som material att jobba med. Marsipanätning lämnar jag till dom dom tycker det är gott, jag tillhör inte det gänget.
Kanske kan denna fascination för marsipan hänga med sedan jag var en liten knodd, för jag vill minnas att jag gillade att pilla med modellera. Vem vet?
Jag tog iallafall tillfället i akt att få jobba med marsipan för idag så var det inbokat finbesök från Sveriges metropol Finspång. Pappa och syster skulle dyka upp för lite mat och tårta. Ska man vara riktigt noga så bor min syster i Norrköping och inte i Finspång. Dom dök iallafall upp och det var hur trevligt som helst!

En av alla bra grejer med sommaren är att grillsäsongen kommer igång på riktigt. Nu kan man ju absolut grilla hela året om, men det är ju inte lika brett sortiment på kol, marinader och annat i affärerna på vintern. Så grillad kyckling stod på menyn idag och till det så blev det ugnsstekt potatis och en grönsallad. Väldigt mumsigt. Och som efterrätt hade jag förberett två fina små tårtor. För varför göra en tårta när man kan göra två?  Fast egentligen var det som så att jag tänkte att en vanlig stor tårta skulle bli för mycket för oss fyra och en liten tårta skulle bli för lite. Och det finns inget jag avskyr mer än när det är för lite av något och gästerna måste snåla och inte vågar ta ordentligt av godsakerna. Så två tårtor fick det bli och så här med facit i hand så hade det faktiskt räckt med en liten tårta. Nåväl, jag hade himla roligt när jag färgade marsipanen och kavlade ut den iallafall. Alltid något...
Tyvärr hade jag inte riktigt tid att dekorera dom fint, men spela roll, dom var himla goda!

Party party...

I lördags, för exakt en vecka sedan, så råkade jag ha oturen att fylla år. Det är ju tur att det inte händer oftare iallafall. Men anyways, jag hade inget kalas och det blev lite sura miner från släkten över detta. Jag tänkte ha kalas men så orkade jag inte styra upp det hela och alltihop rann ut i sanden. Men jag kom minsann inte undan utan i torsdags så dök de upp - mostrar, kusiner, mamma och mormor. Och presenter hade de med sig!

Mamma kom med en fin orkidée. Toppenbra, för det är lättskötta blommor och jag gillar krukväxter massor med mer än buketter som står sig i 30 minuter.

Moster Agneta med familj hade med sig en jättefin utomhusblomma som ska stå på trappen och förgylla.

Moster Gunnel med barn har tydligen hört att jag gillar chooooklaaaaad (om nom nom nom!) och att jag mer än gärna läser böcker. Nästa projekt för mig blir en ny bokhylla för nu börjar det bli trångt. Mer böcker åt folket!

Mamsen hade även med sig denna pryl. En automatisk tvålgrej med sensor som spottar ut tvål bara man håller upp näven. Jag är vansinnig fascinerad av denna mojäng!

Alla inblandade fick såklart fika. Jag vill ju inte framstå som en jättesniken jävel som inte ens kan bjuda på ett glas vatten och därför ansträngde jag mig och bakade kakor, minicupcakes och en prinsesstårta. Och som min kusin Vicky sa (och detta är faktiskt ett citat!); "Synd att vi inte gör det här oftare, för du har nästan det bästa fikat..." Och med dom orden så har Vicky självklart en stående inbjudan till alla kommande fikastunder här ute på landet och jag förlåter henne för att hon trodde att jag fyllde 43.

Kakor och tårta! Bilderna har min kusin Louise tagit, jag tiggde helt enkelt till mig dom för själv hade jag ju inte en tanke på att ta några bilder. Så är det när man blir gammal, man kan ju liksom inte tänka på allt. Hur som helst så har Louise en egen blogg och den hittar ni HÄR.

 

Tyra blev lite lätt sliten av allt kalasande...

Nu blir det en tur till Dessi, som fick lite nytt staket med el igår, och kolla så hon lever. Sen ska det storhandlas och förberedas inför imorgon för då kommer pappa och syster och hälsar på. Då ska jag försöka komma ihåg att ta bilder och alla dom ska vara på syster Emma som tycker att det är sååååå roligt att vara med på bild. Hähä...

En gång om året...

Jag vaknade sisådär 7:45 idag. Inget konstigt med det kanske, förutom att jag gick och lade mig runt 1:30 inatt. Hasan och jag var på bio igår och såg Iron Man 3 i 3D, det var därför det blev så sent. Filmen var precis så bra som vi förväntat oss!

Hur som, jag har haft märkliga drömmar hela natten och den här gången har det inte handlat om monster, konstiga spökhus med fler rum än jag kan räkna eller något annat läskigt, nej den här gången har det handlat om Elitloppet! Jag vaknade och var faktiskt lite upphetsad för imorgon smäller det!
Imorgon eftermiddag på Solvalla så möts några av de bästa travhästarna i världen för att göra upp om en fet prissumma samt ära och berömmelse!
Som vanligt hoppas jag på svensk seger, men må bästa häst vinna!

Och ja, nu är jag vaken och kan inte somna om. Kanske lika bra att ta sig ur sängen och gå en runda med hunden och sen ta tag i diskberget som väntar i köket.

Den usla ponnyns bravader och äventyr del 6554

Det kan ju vara så att lilla skruttponnyn Dessi har lite svårt att hålla sig i hagen hos sina kompisar. Hon har som fritidssysselsättning att smita ur hagen och promenera runt på byggden och hälsa på folk. Jävligt pinsamt. Tur att hon är snäll, glad och jättesocial.
Iallafall så ringde stallägaren förut och berättade att det dumma djuret rymt tre gånger idag och nu är hon tills vidare instängd i en box. Jag var där för en stund sedan med hö så hon ska överleva fram till lunch imorgon. Då ska vi dra lite nya trådar på hagen och se om vi kan få lite mera kräm på elen så kanske det lilla odjuret håller sig på plats. Annars vet jag inte vad jag ska hitta på för att få henne att stanna kvar...

Min älskling du är som en ros

Om någon tror att jag sitter sysslolös och har tråkigt på min semester så kan jag tala om att så är inte fallet!
Jag har precis gjort mina första sockerrosor någonsin och de ska pryda en vacker marsipantårta som jag svarvat ihop. Fast jag fuskade och köpte ett färdigt marsipanlock, men tårtan i sig har jag gjort helt från scratch.
Släkten kommer på besök om en stund och jag antar att de förväntar sig tårta. Och förväntar de sig inte tårta så får de en iallafall.

Sova bör man...

Ute vräker regnet ner, inte för att det gör mig så mycket, jag är ju inomhus. Jag till och med ligger i sängen! Ja alltså, det är ju sovdags för länge sedan.

Polly gick ett rundbanejobb idag med sällskap, öppet huvudlag, ingen käk och utan bakskor. Det sista hade hon  ordnat alldeles själv. Hästarna går nämligen ute nattetid när så vädret tillåter. Det måste ha gått vilt till igår natt för ena bakskon hängde på svaj och hon hade ett fint bitmärke på höften. Inte lätt att vara häst, hon är inte chef i hagen längre.
Magnus drog i alla fall av den andra skon också och så fick hon gå utan idag. Och tydligen så skötte sig den arga hästen, själv hann jag inte dit för att se henne, men kusken var nöjd.

Roade mig lite med telefonkameran och dess inställningar förut och nu har jag en ny elegant bakgrundsbild. Istället för den jädra blomman jag hade innan...

Så här...

...såg det ut tidigare idag när jag tvingade ut två ovilliga (yeah right!) hundar på promenad. Sen åkte vi och räddade Terese som blivit strandsatt på bilprovningen efter att besiktningsgubben slagit sönder lite grejer på hennes bil. Och sen åkte vi och lämnade tillbaka Bamse som sovit över här inatt. Appropå sova så är det något som jag tänker göra nu. Imorgon bitti ska jag åka och kolla vad Polly har för sig.

Glömde ju....

Jag fick födelsedagspresent igår av Terese ju! Hurra!
En bok som verkar lovande och en dödskallesnodd till mitt hopplösa hår.

Märker ni...

...hur jag bara spottar ur mig inlägg? Jag är så galet nöjd med min nya telefon att jag inte vet vart jag ska ta vägen! Jag bara fullkomligen ÄLSKAR att jag kan blogga där jag är, oavsett vart jag är och vad jag gör!

Igår så var det slut på semestern för Dessis del. Jag har inte riktigt haft tid så hon har fått vila 2-3 veckor. Med tanke på att hon bara är 4 år så tror jag i och för sig inte att det har inneburit något negativt för henne, dom små liven behöver vila knoppen ibland och smälta allt nytt och nu har hon ju ändå varit med om en hel del nya grejer sedan hon bytte hem. Det har ju varit promenader och ridhus och tömkörning, och med allt detta så har det blivit massor av miljöträning. Bra grejer! Men nu är det dags att köra igång igen!
Igår var det alltså tömkörning på schemat och Terese hängde med på cykel med sina två pälsmonster Zaxon och Pixie.
Dessi var lagom odräglig när vi borstade henne och gjorde henne redo. Hon har inte så mycket tålamod och det blir ju inte bättre av att hon inte jobbat på evigheter. Men ut kom vi och ponnyn tyckte att det var toppen. Nya miljöer, nya saker att titta på och hon slängde in lite spontantrav här och där. Tur att hon kan trava sakta för jag springer ju bakom och min kondis är på minusskalan just nu. Alla var väldigt nöjda när vikom tillbaka, mest nöjd var nog Terese för hennes hundar skötte sig strålande bredvid cykeln!

Nu blir det lite sen frukost, sen ska jag, Hasan och Tyra åka hem till mamsen och leka lite med Bamse för mamma är på andra äventyr tills imorgon. Och på vägen ska vi stanna till hos Polly och kasta av lite prylar åt henne. Puh... Tur man har semester några dagar till.

Pigg ponny på promenad.

Duktiga gänget roar sig kungligt!

Idag är ingen vanlig dag...

Idag är det ju min födelsedag! Fast något kalas blir det inte. Jag borde ha planerat in ett sådant, men det hela rann ut i sanden lite. Jaja inte gråter jag för det om jag ska vara ärlig. Istället tänker jag roa mig med att tömköra Dessi en sväng. Nu är det slut på semestern för hennes del! Hon verkar ha tagit flytten med ro och är nu en accepterad medlem av flocken. Alltså är det dags att köra igång igen!

I veckan så fick jag ett brev av pappsen och med misstanke om att det kunde innehålla ett födelsedagskort så har jag hållt mig ända tills idag med att öppna det. Bra gjort av mig som generellt sett är nyfiken och inte har så mycket tålamod. Men nu fick jag äntligen inspektera innehållet och jajemen - det var ett kort. Och tre Trisslotter! Och tro på fanken att det var vinst på två av dom! Det gav 150:-! Inte illa måste jag säga, för vi säljer en jädra massa triss på jobbet men jag tycket vinstfrekvensen har gått ner sedan de höjde priset på dom.
Hur som, jag ska käka lite frukost nu och sedan ska Dessi få komma ut på tur i sällskap med Terese och hennes två hundlingar.

Springa, sprang, spränga

I skrivande stund befinner jag mig (som omväxling, för här är jag ju aldrig annars...) hos Polly. Hon har precis gått ett lätt rakbanejobb med en ny pilot, en kille som hjälper Magnus en del. Mycket spännande! Jag tror det är jättenyttigt för Polly att få någon annan som kör ibland, och så här långt är det ju bara jag och Magnus (och Maja, när kommer du och tittar?) som har kört henne.
Hon skötte sig i alla fall och kusken var nöjd och tyckte att hon var fin och med dom orden så fick han mååååånga pluspoäng av mig. Polly tyckte mest det var konstigt, men hon bråkade inget utan sprang snällt på. Hon hade en sparringpartner, men vad det var för kuse vet jag inte. Ikväll blir det att klappa ponnyuslingen lite.

Har man semester så har man

Är i skrivande stund och hälsar på Polly. Jag är väldigt kär i min telefon och tekniken som den erbjuder! Det är sjukt bra att kunba blogga i farten! Hur som, Polly verkar lite mindre förvirrad nu. Hon börjar kanske inse att hon ska bo här nu. Magnus körde rakbanejobb med henne förut och han var nöjd. Hon utvecklas för varje jobb och blir bara starkare och starkare för var gång.
Min dag började kl 6 i morse då klockan ringde. Jag hade lovat Magnus att komma och hjälpa honom idag. Han hade ett gäng att köra plus att det är lunchtrav och han ska köra lite lopp. Uppepå detta så har han en till start.  Mitt jobb blev således att skotta skit under tiden som han körde. Sen tog jag på mig jobbet som hästskötare och putsade upp den som ska starta. Jag har inte selat starthäst sedan 2008 och lite ringrostig känner jag mig allt. Nåväl, jag har haft en pepptalk med berörda häst så förhoppningsvis sköter han sig. Det återstår att se...

Söndag del 2

Dessi verkar även hon ha överlevt natten. Hon gick med två av ponnysarna när Terese och jag dök upp. Resten av flocken stod vid maten och hängde. Jag trodde faktiskt att den lilla prickelinen skulle ha blivit förvildad över natten, men hon verkade glad och nöjd när vi kom stolpandes och erbjöd godis och gos och hade inga tankar på att överge oss människor för sina hästkompisar. Hon verkar även glad och nöjd över sin nya flock, hon gick ihop med den andra shettisen och den ska tydligen inte vara speciellt sugen på att umgås så nära med sina fyrbenta kamrater. Det verkar lovande tycker jag.
Dessimal får kommande vecka på sig att smälta in i flocken och vänja sig med de nya rutinerna, sedan kör vi igång med tömkörningen igen.

En helt vanlig söndag

I morse vaknade jag runt tjugo i sju och kunde inte för mitt liv somna om. Helt otänkbart, för jag är den mest morgontrötta människan någonsin! Men det var bara att ge upp och kliva ur sängen. Tog en runda med Tyra, stoppade sedan i mig lite frukost och drog till vår fina lokala travbana för att kolla hur Polly hade det.
Hon hade överlevt natten och blivit utsläppt i hagen med två andra hästar. Dom hade kollat in varandra och jag fick frågan om jag ridit mycket dressyr på henne, för hon visade tydligen upp en bländande passage i hagen. Ja det var ju roligt att höra med tanke på att Polly inte är inriden alls. Hur som, det var noll dramatik i hagen och Pollys nya vänner heter Veronica och Julia. Alltså det låter som en skock dagisungar ju! Polly, Ruth, Veronica, Margit, Julia, Tore, Linus, Alfons.... Tur att resten av hästarna har vanliga häst namn.

Nu ska jag strax ta med Terese och åka och kolla om Dessi har överlevt natten.

Installera, installerade, instalurig

Nu är hästarna installerade i sina nya hem. Polly fick gå ett banjobb med Magnus och hon såg finfin ut. Hon bråkar fortfarande en del, men det tar sig. Hon fick en ny boxgranne också - en fin liten märr som heter Rut. Vilket gäng - Polly och Rut. Polly-ester verkade lite förvånad milt sagt när hon stoppades in i en box och fick mat. Imorgon ska hon få nya hagkompisar.

Dessi släpptes ut i sin nya flock på 10 hästar och när väl alla inblandade fick syn på varandra i den enorma hagen så blev det en del spring, men alla lugnade sig snart och började hälsa nykomlingen välkommen. Dessi är inte den som är den, hon drog gränser på en gång och de andra verkade respektera detta. 'Liten men tuff' eller 'ta ingen skit' är hennes motton i livet.

Nu blir det näringsintag, har inte riktigt hunnit med sånt idag.

Det här verkar lovande...

Bilen är packad och klar med Pollys grejer. Alltså jag började packa igår och herre hjälp vad mycket prylar jag har! Beslöt mig för att sälja av en del grejer som inte används och inte kommer användas. Summan av kardemumman lyckades jag pressa ner i en plastback, med lite småplock vid sidan av. Jag har fortfarande en del grejer kvar, mest benlindor och täcken och det är inget som behövs i dagsläget. Ska försöka komma till skott och tvätta samt laga upp de täckena som behöver det och sedan får det bli temporär förvaring hemma. Hasan kommer bli galen, men inte lika galen som Magnus kommer bli när jag lastar ur alla prylar ur bilen. Undrar om han är mottaglig för hembakta mutor?

Hurra!

Nu skiter jag i allt! Två veckors semester väntar! JIPPI!!

Finfina gulingar!

Förut idag på eftermiddagen så drog jag och Terese på lite miniäventyr. Dom stackars eländiga djuren Polly och Dessi hade slut på hö och eftersom den stora flyttardagen snart är här så kändes det onödigt som bara den att beställa hem en ny rundbal (dom hinner knappast inte äta upp 300-400 kg hö på 3 dagar) och därför så fick en gammal bekant, Virre, göra ett gästspel och sälja lite hö till mig. Jag vet inte om ni minns, för det är knappt så jag minns om jag ens har bloggat om det, men för ett par år sedan så var jag medryttare på en av Virres gula havremopeder. Lilla Majsan och jag hade en del spännande, livsfarliga och tröttsamma äventyr för oss. Jag vill minnas att jag ramlade av och slog halvt ihjäl mig också. Eller ja, jag fick lite blåmärken och såg stjärnor en stund... Hur som haver, Maja for iväg på andra äventyr och blev mamma och nu är hon tillbaka på Närkeslätten efter att ha spanat in raukar, får och Visby ringmur.



Något ur form, men alltid lika kramgo. Förresten så får man vara lite ur form om man har kläckt ett gäng bäbisar. Så det så.

Med sig i handbagaget så hade hon denna lilla goding!

Mor och son. Och en föga intresserad fanclub i bakgrunden.

Japp, det är allt något speciellt med dom där tokiga norrbaggarna, bättre allroundhästar får man leta efter. Jag är ju egentligen inte ett dugg intresserad av just fjordingar, men en häst är alltid en häst och fjordfolket verkar ha så himla roligt ihop.

Tack till Virre för att jag fick klappa lite andra hästar än mina egna som omväxling! Och tack för höet!

Snabb, snabbare, snubbel

Polly och jag är precis hemkomna från banan där hon fick gå lite intervaller på rakbanan. Magnus hade inte tid att köra utan det fick jag göra själv. Däremot så fick vi möjligheten att träna ihop med två av Magnus hästar. Polly tyckte det var toppen och sprang som aldrig förr. Ja jag tyckte också att det var roligt, oftast är man ju helt själv och det är inte helt enkelt att motivera Polly-Ester till att jobba. Nu fick jag en hel del gratis och konstaterade att hästeländet behöver ett annat och tjockare bett, hon låg på ganska rejält och jag har en förkärlek till smala bett som inte tar så stor plats i munnen på hästen. I vanliga fall trivs hon bra på  sina tunna bett, men efter idag så byter vi till något annat vid snabbjobb. Kraken såg ut som jag haft taggtråd i truten på henne. Inte okej!
I övrigt så skötte hon sig kanon och kämpade på. På lördag blir det flytt för hennes del. Gården som hon och Dessi bor på är ju till salu och därför har det beslutats att hon får flytta till Magnus på obestämd framtid. Stackarn, han vet inte vad han ger sig in på, han får ju liksom med mig i dealen. Men det kommer bli jättebra, jag och Polly kommer inte så mycket längre med träningen här hemma, hon behöver komma in till banan och få jobba hårdare.  Här på grusvägarna är det svårt att köra ordentligt.
Dessi då? Hon ska få gå på lösdrift och bo i flock bara ett par kilometer hemifrån mig. Hon blir kvar i min ägo, jag vill fortsätta utbilda henne.  Vore himla synd om hon inte blev inkörd nu när vi ändå börjat med det.  Så ni kan se fram emot MASSOR av häst uppdateringar! Dels från Pollys träning och dels från Dessis inkörning.

En milstolpe i mitt liv

Det här är för bra för att vara sant! Efter ett års betänketid så har jag gjort slag i saken och skaffat mig en smartfåååån. Detta innebär att ni framöver kommer kunna läsa ganska så många fler inlägg på bloggen. Hurra!