Alla ska ha sitt

Det är inte bara de knepiga hästarna som det emellanåt köps grejer till, även den vansinniga hunden får lite prylar ibland. Som idag till exempel... På Hööks ramlade jag över ett fint skrikrosa halvstryp till Tyra. 59 spänn, rena fyndet! Tyra var som alltid nöjd med det hela. Bara hon får vara i centrum så är livet kalasbra.
Pretty in pink - jajemen!

Ojsan så det kan bli ibland...

Jag var ute och åkte lite bil med Terese för en stund sedan. Biltema och City Gross besöktes, med varierande shoppingresultat. På väg hem drog vi förbi Stallstugan ute vid travet, Terese ville ha flugmedel och jag ville veta om ryktena jag hört var sanna - att Stallstugan ska lägga ner.
Flugmedel blev det och jag fick klarhet i saken (för de intresserade så kan jag klargöra att framtiden för Stallstugan är osäker då gården är till salu). Dessutom så lyckades Terese, den hemska människan, hitta ett träns i liten shetlandstorlek som jag blev väldigt förtjust i. Lite för dyrt för mig egentligen, men ibland så kan man inte låta bli. Plus ett hyfsat bra märke. Så stackars Dessi fick ett nytt träns. Vad ledsen hon ska bli...

Polly gick ju provlopp idag också, men det får bli ett eget inlägg med lite bilder och en film.
Nu ska tv'n få åka lite bil och bli avlämnad på återvinningen.

Bollen är rund

På tisdag är det dags för provlopp igen! Jihoooo!
För Pollys del är det tredje gången, tyvärr missade jag sist då jag plågades på jobbet. Men på tisdag är jag ledig och då tänker jag INTE missa om så världen går under!

Goodiebag

Uppenbarligen så är jag inte ute på finare tillställningar tillräckligt ofta, för jag visste inte att man fick så kallade goodiebags vid såna tillfällen. Men vid gårdagens tv-inspelning så fick alla närvarande en liten påse med presenter. Den innehöll två modemagasin, hårprodukter från TRESemmé, en liten provflaska parfym från Jimmy Choo, tandkräm, lotion, tamponger och en bok i miniformat av Denise Rudberg. Very nice!

Tyvärr får jag inte lägga ut bilder på moster RosMari, antagligen för att inte avslöja resultatet, men jag kan berätta att hon förvandlades från vanlig människa till drop dead gorgeous! Och trots all väntan och förseningar så var det jätteroligt!

Kära huvudstad...

Idag befinner jag mig i den kungliga huvudstaden El Stockholmo. Varför det kan man ju undra? Jo det är som så att min ena moster (jag har fyra sådana) har blivit antagen till eminenta programet "Trinny & Susannah stylar om Sverige".
Dessa fantastiska brittiskor reser Europa runt och stylar om såna som behöver lite hjälp på traven med utseendet. Jag kanske borde ha sökt jag med.... Anyway, jag och mamma och Hasan och min andra moster och kusin packade in oss i bilen och for till Stockholm för att vara med på inspelningen av detta. Just nu i skrivande stund sitter vi alltihop plus stylade mosters familj i filmhuset och väntar.

Vi åkte rätt tidigt i morse och passade på att göra storstan osäker under dagen. Lite shopping, lite sightseeing och sånt skoj. Jag älskar Stockholm och trivs som fisken i vattnet, men det är väldigt skönt att få åka härifrån, man är ju inte riktigt van vid folkmassan.
Hasan har ju aldrig varit här, men han kände sig som hemma på en gång. Han och jag drog på egna äventyr och spanade in Slottet, Gamla Stan och Livrustkammaren. De andra ville shoppa och var måttligt roade av tanken på museum. Tråkmånsar! Livrustkammaren är historienördens våta dröm och som bonus hade de en tillfällig utställning om drottning Kristina och jag tyckte det var sjukt intressant! Den andra grejen som alltid drar mig till Livrustkammaren är Streiff - hästen som Gustav II Adolf red när han dödades vid Lützen 1630. Alltså de har en uppstoppad häst som varit död i dryga 380 år! Galet! Och jag kan inte sluta stirra på den!

Hemma hos mig har min syster Emma, hon med marsvinen, temporärt bosatt sig. Hon är hundvakt åt Tyra och mammas Bamse. Jag antar att alla tre har kollat på film hela dagen. ;)

Lite bilder då;

Bild 1: Trinny och Susannahs bil utanför filmhuset.

Bild 2: Inne i city träffade vi på en levande staty, vem flickan på bilden är vet jag inte.

Bild 3: Hela gänget tog en fika i Gamla Stan och vi träffade ett jättetrevligt äldre kanadensiskt par. Min varma choklad var supersmarrig!

Duktigduktigduktigduktig pånni!

Den duktiga lilla prickelinen har gjort det igen!
Igår så tog vi en runda på grusvägen med kedjan på släp och Terese plus hennes hundar som sällskap. Den lilla hästen gick som om hon aldrig gjort något annat i sitt liv fastän kedjan rasslade och hade sig bakom. Några volter på en vändplan och sedan gick vi hem. Inga konstigheter! Att linorna tar i benen bryr hon sig inte om och då försökte jag ändå provocera fram en reaktion genom att svänga ganska tvärt och nästan trassla in henne med flit. Hon gav mig onda ögat och sura miner för att hon inte fick gå hem på stört men linorna och kedjorna störde henne inte. Bra!
Imorgon hänger vi på en skramlig svängel och ser vad hon tycker om det. Håll tummarna för att det inte blir rodeo.

Bilderna är från i torsdags.

Ibland lyckas man...

Jag tror att alla som har kamera i telefonen, ja alla som har en kamera överhuvudtaget, kan vara rörande överens om att ibland är man lite väl trigger happy och då kan bilderna bli rätt.... fula. Faktiskt.

På bilderna nedan så visar Polly och hagkamraten Julia sina bästa sidor (baksidorna, höhö) och First och Lucky lyckas se ut som två riktiga ök när dom övervakar min vattenpåfyllning.

Tur att jag har andra talanger än fotografering.

Dagens bomb...

Eller kanske veckans bomb? Månadens bomb? Snarare decenniets bomb!

Jag har med flit hållt lite på den här nyheten. Främst för att jag ville vara säker och för att min chef skulle få höra det av mig först och inte på omvägar. Så korka upp champagnen och plocka fram ett fat hors d'oeuvre och sätt igång att fira ordentligt för den 12e augusti sätter jag mig i skolbänken igen! Woohooo!
Jag har liksom äntligen kommit på vad jag vill göra med mitt liv! Det var nog inte meningen att jag skulle bli hovslagare som jag först tänkte - jag ska istället lägga hela min talang i något som jag redan är, om jag får säga det själv, hyfsat bra på och som jag (som bonus) tycker är roligt! Och vad är det för mening med att utbilda sig till något som man inte tycker är roligt?
Jag ska läsa 40 veckor bageri/konditori och gå i morfars fotspår! Helfestligt! Jag är DUNDERTAGGAD!

Det bästa vågar jag knappt skriva ut här, men faktum är att jag är så vansinnigt less på mitt jobb och det ska bli fantastiskt skönt att få göra något annat nu, jag har varit på samma ställe sedan 2006 och nu räcker det! Vore det inte för mina jätteknasiga arbetskamrater så skulle jag inte gå dit över huvudtaget och jag kommer sakna merparten av dom enormt mycket faktiskt.
Hejsan mitt nya liv nu kommer jag!

Ibland blir man förvånad

Igår var det dags för lilla Dessi att få prova på draglinor och lite skrammel. Allt som förberedelse för den dagen hon ska ha vagn.
Som medhjälpare och bollplank hade jag Terese och vi började med att tömköra en högst ovillig ponny i en av de tomma hagarna. Hon har ju haft lite för mycket semester nu och lite för länge, så det verkade högst onödigt att plötsligt bli utsläpad från kompisarna och tvingad att jobba tyckte hon.

Ett par varv i hagen för att kolla lydnanden och sedan satte vi fast två grimskaft (som fick symbolisera draglinor) i brösta och i dessa hängde vi en skramlig kedja. Dessi har ju blivit lite stressad av konstiga ljud när vi har tömkört ute, om jag till exempel klappar mig själv hårt på låren när jag går bakom henne så blir hon jättestressad och springer på tvären. Så med kedjan på släp och linor som går emot benen så var dom glada människorna beredda på det värsta. Ooooch... ingenting hände. Hon blev lite lack på linorna i första svängen men sedan jäklar gick hon som hon aldrig gjort något annat. Duktig pånni!
Vi provar någon gång till på inhägnat område och sen kliver vi ut på grusvägen och reagerar hon inte på att kedjan skramlar då så kan vi gå vidare med mer och tyngre skrammel. Vi simmmar lugnt och det får ta den tid det tar.
Det brukar ju komma något bakslag frågan är bara när?

 

Vi äter oss i form...

 

Chillar väl mest.

 

Hänger med gänget.

Söta drömmar

Härom natten drömde jag att jag av misstag råkade elda upp min telefon. Paniiiik! Jag kommer inte riktigt ihåg hela scenariot, men jag vet att jag hade den i jackfickan och jackan skulle eldas, så av misstag så brann lilla mobilen upp också. Vilken mardröm!
Men det löste sig för jag vaknade och telefonen låg på sin vanliga plats på sängbordet. Någon som är telefonberoende kanske?