..fast inte idag.
Polly var som väntat Satan själv i hästförklädnad. Det gick väl hyfsat bra fram, hon försökte sparka ett par gånger och fick in en träff på Terese, men sen stod hon snällt. Tröttsamma eländiga kreatur... Bak var värre. Hon ville INTE att hovis skulle hålla i foten, men med en stark, envis hovis och lite godis så såg hon plötslig saken ur en annan vinkel och hovis fick verka utan större problem. Dock fanns det inte mycket hovvägg att spika i den här gången heller, så vi får köra på Easy Bootsen en period till. Jävla skit... Det är väl bara att ställa sig och skruva ur broddarna ur dom då och byta den avklippta vajern.
Aphäst. Idag är hon INTE min favorit. På fredag ska hon få jobb arslet av sig. Det är dags att fröken blir lite trött och spak.
Hovis hade med sig en praktikant också. Jag trodde att den stackars människan hade iallafall lite erfarenhet, hästtjej som hon var, så hon fick börja med att dra skorna på Dido. Big mistake! Dido är inte den vänaste varelsen han heller, även om han, i motsats till Polly, inte slåss tillbaka vid tillsägelse. Han började med att skicka den stackars praktikanten genom halva stallet när han plötsligt fick för sig att det var jobbigt och med full kraft sulade fram hela benet. Praktikanten hade inte en chans att hålla emot och for som en vante. Hon erkände att det var första dagen på praktiken och att hon aldrig hållts med hovvård förut, men funderade på att bli hovslagare. Jag hoppas att jag inte dödade den framtidsvisionen helt för henne, för vi behöver fler hovslagare! Det var ju ändå jag som valde att låta dom börja med Dido för han är pissadryg att ha inne. Han bankar i väggar och boxdörr när han tycker att det börjar bli tråkigt. Nej, idag är hästarna inte mina bästa vänner. Skorna kom av iallafall och nya kom på. Gamla hovslagaren sa att hästen inte gått att sko bak, men idag fick han skor bak iallafall. Och han stod och sooooov.... Zzzzzzz.... Det var tydligen trevligare att få lite pedikyr på bakfötterna än framfötterna.
Raffe var som vanligt en dröm. Nästan... Han står ju still iallafall och lyfter snällt på fötterna, men han har heller inget tålamod så när han tycker att det räcker så hänger han sig på den stackars människan som redan står dubbelvikt. Och han blir tyngre och tyngre och tyngre... Jag har spikat tappskor på honom så jag led lite med praktikanten när hon skulle dra av dojjorna, haha.
Han hade trampat av sig en baksko i hagen och trasat sönder hovväggen såpass att det inte gick att spika på en ny sko, så han får vara barfota bak. Han rids ju väldigt sporadiskt och det är nu bestämt att han ska åka hem till sin matte nästa vecka. Då blir det bara Polly och Dido kvar tills Garre kommer hem.
När jag kom till stallet imorse så möttes jag av tre helt oskyldiga hästar som möblerat om lite. Dom stod lösa på gången alla tre och blev helt stillsamma och såg väldigt oskyldiga ut när jag öppnade dörren. Stallet såg ut som SKIT rent ut sagt! Håkan hade haft en spontan blackout och glömt stänga grinden på morgonen när han släppte ut dom. Jag bad honom att inte släppa ut dom alls just för att hovis skulle slippa blöta leriga hästar så jag trodde att dom helt enkelt brutit sig ur boxarna alternativt att boxdörrarna inte stängts ordentligt igår kväll. Shit happens... Dom hade helt sonika gått in igen och dragit fram all skit de kunde hitta och släpat runt på saker och vält ut hinkar. Det såg ut som en tornado gått fram! Och ja... Uppsynen på alla tre när jag klev in var obetalbar, haha.
"-Nej nej, VI har inte gjort något! Det öh... kom in en... ehm... liten grå dvärg med slängkappa!! Det var HAN!!!"
Jag baxade in de tre musketörerna i sina boxar igen och det var ingen av dom som protesterade. Inte ens lite! Jag behövde nästan bara peka så gick dom in. Jädra blådårar!
Nu ska jag runda av med ett stort glas vatten för det är varmt här igen. Jag har haft kallt måndag, tisdag, men jag misstänker att de bytte värmepannan här, för det stod nåt gammalt åbäke ute på gården. Och bredvid stod det en firmalbil med ett rörmokarnamn på. Och idag är det sjuhelsikes varmt igen. Var hemma hos päronen och hämtade upp min andra dator i måndags och gissa om jag blev förvånad när jag fick se att luftvärmepumpen på mitt gamla hus hade släppt från väggen och var ur funktion. Tur att jag hann flytta innan det hände, annars hade jag frusit ihjäl på riktigt. Nehepp, lite vatten var det... Och kanske en knäckemacka med kaviar. Nom nom.
onsdag 6 april 2011
tisdag 5 april 2011
Jag är så nervös att jag snart svimmar
Imorgon kommer tant hovslagaren (och hon skulle mörda mig om hon visste att jag just kallade henne tant, haha) och Polly är besvärlig. Mer än vanligt!
Vi hade en liten diskussion häromveckan gällandes hennes Easy Boots. Jag hade krånglat på den ena och lyckats få den snett, plus att den satt för tight så det gick inte att trycka ner spännet. Skulle krångla av den igen och justera och ungefär där gick allt fel. Polly tyckte att jag fumlade för mycket och tappade tålamodet. Och är det något jag inte tål så är det hästar som dummar sig och slår och vevar när man lyfter fötterna, så jag blev arg och gav henne en rejäl klapp i röva och sen kunde jag glömma att få ta av booten. Jag bönade, bad, fjäskade, blev arg, blev argare, inget hjälpte. Det gick så långt så att när jag bad Terese om assistans för att hålla upp den andra bakhoven så small det pang tjong i väggen. Den lilla draken är blixtsnabb! Hon till och med slog åt mig så jag ramlade in i Raffe som stod och sov. Han blev livrädd kraken och trodde att jag skulle mörda honom minst! Och sedan fick jag knappt inte ta i honom heller, han trodde att jag var arg och eländig på honom, stackaren.
Booten fick iallafall sitta och vi gav oss ut med Raffe i vagn och Polly på släp. Pollixen fick trava lite och hon har skapligt dålig kondis och det är bara MITT fel. Jaja, nu ska väl det också fixas.
När vi kom tillbaka så tänkte jag att kusen förhoppningsvis var lite trött och kanske kunde gå med på att ta av sig booten, men NEJ! Det skulle hon inte alls. Dumma, fåniga, eländiga kreatur!
Till slut fick Håkan komma med en vass avbitartång och klippa av vajern som höll ihop booten och med lite envishet så ramlade den till slut av. Detta har då resulterat i att Polly numera VÄGRAR lyfta på den aktuella hoven, hon bara vevar och slår ifrån sig. Hade det varit en framhov så hade vi nog kunnat fixa det ändå, men nu är det en bakhov och hon gör ordentliga kosparkar. Fanken också, dumma häst!
Jag har alltså skaplig ångest inför imorgon. Hon MÅSTE få bakskor, men hur ska det gå till?? Jag får nog ta nattens mörka timmar till att tänka ut en plan. Jag funderade förut på om jag skulle kunna brotta ner henne och sätta mig på henne, men det är nog inte så troligt faktiskt, heh. Jag ber till Gud och hoppas att hovis har någon bra universallösning på detta problem.
Hon var ju rätt dryg i höstas med samma ben, men dåvarande hovslagare löste det galant och då var det ju bara frågan om verkning. Nu ska hon ju skos. Jag tror jag börjar grina snart! Om jag var hovslagare hade jag INTE tagit på mig att sko Polly bak, jag hade nog tackat för mig och åkt hem igen. Vet faktiskt inte vad hovis kommer säga. Kanske går det bra när det är en annan människa som ska lyfta på foten? Skicka positiv energi åt mitt håll imorgon bitti tack!!
Vi hade en liten diskussion häromveckan gällandes hennes Easy Boots. Jag hade krånglat på den ena och lyckats få den snett, plus att den satt för tight så det gick inte att trycka ner spännet. Skulle krångla av den igen och justera och ungefär där gick allt fel. Polly tyckte att jag fumlade för mycket och tappade tålamodet. Och är det något jag inte tål så är det hästar som dummar sig och slår och vevar när man lyfter fötterna, så jag blev arg och gav henne en rejäl klapp i röva och sen kunde jag glömma att få ta av booten. Jag bönade, bad, fjäskade, blev arg, blev argare, inget hjälpte. Det gick så långt så att när jag bad Terese om assistans för att hålla upp den andra bakhoven så small det pang tjong i väggen. Den lilla draken är blixtsnabb! Hon till och med slog åt mig så jag ramlade in i Raffe som stod och sov. Han blev livrädd kraken och trodde att jag skulle mörda honom minst! Och sedan fick jag knappt inte ta i honom heller, han trodde att jag var arg och eländig på honom, stackaren.
Booten fick iallafall sitta och vi gav oss ut med Raffe i vagn och Polly på släp. Pollixen fick trava lite och hon har skapligt dålig kondis och det är bara MITT fel. Jaja, nu ska väl det också fixas.
När vi kom tillbaka så tänkte jag att kusen förhoppningsvis var lite trött och kanske kunde gå med på att ta av sig booten, men NEJ! Det skulle hon inte alls. Dumma, fåniga, eländiga kreatur!
Till slut fick Håkan komma med en vass avbitartång och klippa av vajern som höll ihop booten och med lite envishet så ramlade den till slut av. Detta har då resulterat i att Polly numera VÄGRAR lyfta på den aktuella hoven, hon bara vevar och slår ifrån sig. Hade det varit en framhov så hade vi nog kunnat fixa det ändå, men nu är det en bakhov och hon gör ordentliga kosparkar. Fanken också, dumma häst!
Jag har alltså skaplig ångest inför imorgon. Hon MÅSTE få bakskor, men hur ska det gå till?? Jag får nog ta nattens mörka timmar till att tänka ut en plan. Jag funderade förut på om jag skulle kunna brotta ner henne och sätta mig på henne, men det är nog inte så troligt faktiskt, heh. Jag ber till Gud och hoppas att hovis har någon bra universallösning på detta problem.
Hon var ju rätt dryg i höstas med samma ben, men dåvarande hovslagare löste det galant och då var det ju bara frågan om verkning. Nu ska hon ju skos. Jag tror jag börjar grina snart! Om jag var hovslagare hade jag INTE tagit på mig att sko Polly bak, jag hade nog tackat för mig och åkt hem igen. Vet faktiskt inte vad hovis kommer säga. Kanske går det bra när det är en annan människa som ska lyfta på foten? Skicka positiv energi åt mitt håll imorgon bitti tack!!
måndag 4 april 2011
Nojja, nojjig, nejje
Efter vad jag skrev igår så fick jag ett nervöst mail från en nervös pappa. Och inte vilken pappa som helst, utan min pappa! :D
Eftersom Sverige är ett fritt land så har man rätt att uttrycka sin åsikt, och eftersom han är pappa så har han även rätt att vara orolig.
Vad är han då orolig för? Jo, eftersom den nämnda Hästslaktaren (sedär, vilket fint smeknamn hon fick) har haft samröre med storkjolade finskt zigenarpack (för det tycker jag att dom är och det står jag för) så är han nervös att det plötsligt ska stå en storkjolad klan med högljutt tattarpack utanför min dörr. Det vore väl ändå en syn?
Jag vet inte om människan har tattarpack som vänner i dagsläget, hon försökte sälja på mig en dräktig häst för drygt 7 år sedan när jag av misstag råkade springa på henne på ett loppis. Hon hade haft annons ute på kusen och det hade visst ringt massa ziggisar, men se några såna ville hon INTE ha affärer ihop med. Men det var väl jävligt märkligt, för ett par år efter så såg jag henne ett par gånger i sällskap med storkjolar.
Jag blir vansinnig bara av att tänka på denna människa! Jag skulla bära in hö i boxarna förut och gick in till fel häst av misstag bara för att jag hade människan i tankarna och gick och retade mig på hennes idioti. Terese skrattade gott åt mig.
Kan förresten länka till artikeln i förra söndagens NA;
http://na.se/nyheter/2.2212/1.1158802-utlanad-hast-blev-slaktad
Och en liten artikel i dagens NA om ytterligare ett gäng hästar;
http://na.se/nyheter/2.2212/1.1158219-ytterligare-sju-hastar-gick-till-slakt
Det roligaste var nog hotmailet som ramlat in, jag skrattade gott. Det är med största sannolikhet inte skrivet av någon "vän" utan av dumjäveln själv. Hon har en allt annat än behaglig meningsuppbyggnad och grammatik. Vilken svenskalärare som helst skulle ta livet av sig! Och vilka hot sen! "Sluta förtala annars ska jag förtala tillbaka!" För det första så är det inte förtal, förtal är något man hittar på för att smutsa ner någon annans namn och detta är verkligen inte påhittat utan ren och skär sanning. För det andra så skulle jag bli väldigt förvånad om människan kunde komma på något lika illa att sprida ut. Vem skulle tro på det? Tycker dock synd om kvinnan som fick ta emot hotet och det var helt rätt att polisanmäla. Ju fler polisanmälningar (hästrelaterat eller icke-hästrelaterat) människan får på sig, desto närmre ett ingripande från lagens långa arm kommer vi.
Så för att återgå till min nojjiga far... Alltså, jag förstår att det är obehagligt, men samtidigt så kan man inte vara så jävla innihelvetes beige-svensk och gömma sig så fort det börjar blåsa lite. Hur fanken kunde Sverige vara en stormakt back in the days?? Hur kommer det sig att halva världen darrade av ren och skär skräck när Sverige nämndes? När, undrar jag, NÄR blev vi så jävla FEGA?! Herregud, till och med Norge skrattar åt oss...
Nu ska jag sluta tjata och istället bege mig till duschen som jag skulle ha gjort för länge sedan. Och när det är klart så blir det scones, te och zombies! :D
Eftersom Sverige är ett fritt land så har man rätt att uttrycka sin åsikt, och eftersom han är pappa så har han även rätt att vara orolig.
Vad är han då orolig för? Jo, eftersom den nämnda Hästslaktaren (sedär, vilket fint smeknamn hon fick) har haft samröre med storkjolade finskt zigenarpack (för det tycker jag att dom är och det står jag för) så är han nervös att det plötsligt ska stå en storkjolad klan med högljutt tattarpack utanför min dörr. Det vore väl ändå en syn?
Jag vet inte om människan har tattarpack som vänner i dagsläget, hon försökte sälja på mig en dräktig häst för drygt 7 år sedan när jag av misstag råkade springa på henne på ett loppis. Hon hade haft annons ute på kusen och det hade visst ringt massa ziggisar, men se några såna ville hon INTE ha affärer ihop med. Men det var väl jävligt märkligt, för ett par år efter så såg jag henne ett par gånger i sällskap med storkjolar.
Jag blir vansinnig bara av att tänka på denna människa! Jag skulla bära in hö i boxarna förut och gick in till fel häst av misstag bara för att jag hade människan i tankarna och gick och retade mig på hennes idioti. Terese skrattade gott åt mig.
Kan förresten länka till artikeln i förra söndagens NA;
http://na.se/nyheter/2.2212/1.1158802-utlanad-hast-blev-slaktad
Och en liten artikel i dagens NA om ytterligare ett gäng hästar;
http://na.se/nyheter/2.2212/1.1158219-ytterligare-sju-hastar-gick-till-slakt
Det roligaste var nog hotmailet som ramlat in, jag skrattade gott. Det är med största sannolikhet inte skrivet av någon "vän" utan av dumjäveln själv. Hon har en allt annat än behaglig meningsuppbyggnad och grammatik. Vilken svenskalärare som helst skulle ta livet av sig! Och vilka hot sen! "Sluta förtala annars ska jag förtala tillbaka!" För det första så är det inte förtal, förtal är något man hittar på för att smutsa ner någon annans namn och detta är verkligen inte påhittat utan ren och skär sanning. För det andra så skulle jag bli väldigt förvånad om människan kunde komma på något lika illa att sprida ut. Vem skulle tro på det? Tycker dock synd om kvinnan som fick ta emot hotet och det var helt rätt att polisanmäla. Ju fler polisanmälningar (hästrelaterat eller icke-hästrelaterat) människan får på sig, desto närmre ett ingripande från lagens långa arm kommer vi.
Så för att återgå till min nojjiga far... Alltså, jag förstår att det är obehagligt, men samtidigt så kan man inte vara så jävla innihelvetes beige-svensk och gömma sig så fort det börjar blåsa lite. Hur fanken kunde Sverige vara en stormakt back in the days?? Hur kommer det sig att halva världen darrade av ren och skär skräck när Sverige nämndes? När, undrar jag, NÄR blev vi så jävla FEGA?! Herregud, till och med Norge skrattar åt oss...
Nu ska jag sluta tjata och istället bege mig till duschen som jag skulle ha gjort för länge sedan. Och när det är klart så blir det scones, te och zombies! :D
söndag 3 april 2011
Det börjar röra på sig
Någon som minns dumjäveln jag skrev om för ett tag sedan? Det inlägget kan man läsa HÄR om man nu inte minns.
Häromdagen såg jag en varning på Facebook, där någon stackare lånat ut sin häst och fått den slaktad. Men vad i hela friden pysslar hon med?! Jo, kvinnan hade lånat ut sin häst -09 och bad häromveckan att få tillbaka den så att hon kunde betäcka den. Men se det gick inte, dumjäveln hade minsann redan bokat hingst och skulle betäcka hästen själv. Till saken hör att hästen står reggad som död -09. Vänta lite här nu... Hon har alltså ljugit för ägaren i ett par års tid om att hästen lever och mår bra och då var hästen ändå bara utlånad. Saken är polisanmäld och ju mer jag rotade i detta desto fler människor hittade jag som fått genomlida samma grej. Utlånad häst som slaktats i smyg. Jag antar att hon måste finansiera sina egna hästar på något vis och ett rikigt, hederligt arbete har hon väl aldrig haft. Herregud...
Förra söndagen kunde vi som bor i Närke läsa en märklig artikel i Nerikes Allehanda om hur ytterligare en utlånad häst slaktats av samma människa. Hästen i fråga kom från en tjej i Jämtland som lånat ut den som fölmärr, men ganska omgående så kördes den iväg till slakteri. Man får ju inte så mycket för en kuse i dagsläget, någonstans mellan 1500 och 2000 gissningsvis, men det räcker väl till att mata iallafall en häst i nån månad.
En annan grej jag undrar är vad denna människa har för diagnos. Hon har med största sannolikhet aldrig varit till läkare och blivit diagnostiserad, men något lider hon av, det är helt solklart.
Jag blir så vansinnigt arg när jag tänker på denna människa att jag inte vet vart jag ska ta vägen! Puh...
En annan sak är det här med slakterierna. VARFÖR kollar de inte vem som äger hästen? När jag var iväg senast med en häst (2006, en evighet sedan) så kollade de bara i hennes pass så att hon var okej och veterinären besiktigade henne. Jag fick skriva lite papper och uppge bankkonto. Inte en enda gång frågades eller kollades det om det verkligen var jag som var ägare. Det enda bra är iallafall att de nu förtiden behåller passen på slakteriet så att hästen verkligen registreras som död, i mitt fall fick jag ringa själv till (dåvarande) Svenska Travsportens Centralförbund och tala om att hästen var död. Jag har fortfarande kvar passet någonstans, men det är ifyllt och stämplat från slakteriets sida så det är ganska oanvändbart. Jag borde kasta det jag vet, men jag kan inte. Minnena är ju allt man har kvar. (Plus ett lastbilslass med foton etc.)
I övrigt så har jag varit och hälsat på mormor och morfar idag. Morfar satt med kaffekoppen i näven när vi (jag, päron och mormor) skramlade in, och han tyckte det var heeelt okej att få ta en kopp till och knapra lite hembakt också. Vad är det med folk och kaffe egentligen? Jag fattar inte grejen. Jag tycker att kaffe är gott, men jag dricker det aldrig hemma. Enda gångerna jag dricker kaffe är när jag är på besök hos någon och det bjuds, samt någon sporadisk kopp då och då på jobbet. Är det mig det är fel på eller vad? Tyra var med in på hemmet och uppförde sig faktiskt bra till min stora förvåning. Alla gamlingarna blev skitglada och klappade och pjåskade. Tyra själv tyckte att det var konstigt, men helt okej. Roligt med massa uppmärksamhet ju! Och säkert bra för gamlingarna också, t o m en av de anställda blev alldeles till sig. Hon berättade senare att hon själv hade en grand danois. Vi stannade till en stund hemma hos mormor efteråt och Tyra for runt som ett torrt skinn och letade efter katten som tråkigt nog inte lever längre. Efter att ha konstaterat att det nog kanske inte fanns någon katt så blev livet väldigt mycket mer tråkigt!
Det är jobbigt att leta efter katter som inte finns.
Igår var jag på promenad i skogen med Pollixen. Hon tyckte det var jättemärkligt, men pinnade snällt på bakom mig. Nyttigt för henne att få lyfta på fötterna och få lite mer kroppskontroll, hon är ju fortfarande väldigt vinglig och snubblar och far emellanåt. Man kan nästan se hur hon växer från dag till dag och nu är hon överbyggd igen.
I skogen, spanandes på kottar och annat.
Nöjd häst efter skogspromenaden
Något överbyggd faktiskt. Tilläggas bör att hon har skor med brodd fram också... Undrar hur stor hon tänkte bli egentligen?
Det var alles, nu ska jag återgå till mitt töntiga zombiespel http://www.urbandead.com/.
Häromdagen såg jag en varning på Facebook, där någon stackare lånat ut sin häst och fått den slaktad. Men vad i hela friden pysslar hon med?! Jo, kvinnan hade lånat ut sin häst -09 och bad häromveckan att få tillbaka den så att hon kunde betäcka den. Men se det gick inte, dumjäveln hade minsann redan bokat hingst och skulle betäcka hästen själv. Till saken hör att hästen står reggad som död -09. Vänta lite här nu... Hon har alltså ljugit för ägaren i ett par års tid om att hästen lever och mår bra och då var hästen ändå bara utlånad. Saken är polisanmäld och ju mer jag rotade i detta desto fler människor hittade jag som fått genomlida samma grej. Utlånad häst som slaktats i smyg. Jag antar att hon måste finansiera sina egna hästar på något vis och ett rikigt, hederligt arbete har hon väl aldrig haft. Herregud...
Förra söndagen kunde vi som bor i Närke läsa en märklig artikel i Nerikes Allehanda om hur ytterligare en utlånad häst slaktats av samma människa. Hästen i fråga kom från en tjej i Jämtland som lånat ut den som fölmärr, men ganska omgående så kördes den iväg till slakteri. Man får ju inte så mycket för en kuse i dagsläget, någonstans mellan 1500 och 2000 gissningsvis, men det räcker väl till att mata iallafall en häst i nån månad.
En annan grej jag undrar är vad denna människa har för diagnos. Hon har med största sannolikhet aldrig varit till läkare och blivit diagnostiserad, men något lider hon av, det är helt solklart.
Jag blir så vansinnigt arg när jag tänker på denna människa att jag inte vet vart jag ska ta vägen! Puh...
En annan sak är det här med slakterierna. VARFÖR kollar de inte vem som äger hästen? När jag var iväg senast med en häst (2006, en evighet sedan) så kollade de bara i hennes pass så att hon var okej och veterinären besiktigade henne. Jag fick skriva lite papper och uppge bankkonto. Inte en enda gång frågades eller kollades det om det verkligen var jag som var ägare. Det enda bra är iallafall att de nu förtiden behåller passen på slakteriet så att hästen verkligen registreras som död, i mitt fall fick jag ringa själv till (dåvarande) Svenska Travsportens Centralförbund och tala om att hästen var död. Jag har fortfarande kvar passet någonstans, men det är ifyllt och stämplat från slakteriets sida så det är ganska oanvändbart. Jag borde kasta det jag vet, men jag kan inte. Minnena är ju allt man har kvar. (Plus ett lastbilslass med foton etc.)
I övrigt så har jag varit och hälsat på mormor och morfar idag. Morfar satt med kaffekoppen i näven när vi (jag, päron och mormor) skramlade in, och han tyckte det var heeelt okej att få ta en kopp till och knapra lite hembakt också. Vad är det med folk och kaffe egentligen? Jag fattar inte grejen. Jag tycker att kaffe är gott, men jag dricker det aldrig hemma. Enda gångerna jag dricker kaffe är när jag är på besök hos någon och det bjuds, samt någon sporadisk kopp då och då på jobbet. Är det mig det är fel på eller vad? Tyra var med in på hemmet och uppförde sig faktiskt bra till min stora förvåning. Alla gamlingarna blev skitglada och klappade och pjåskade. Tyra själv tyckte att det var konstigt, men helt okej. Roligt med massa uppmärksamhet ju! Och säkert bra för gamlingarna också, t o m en av de anställda blev alldeles till sig. Hon berättade senare att hon själv hade en grand danois. Vi stannade till en stund hemma hos mormor efteråt och Tyra for runt som ett torrt skinn och letade efter katten som tråkigt nog inte lever längre. Efter att ha konstaterat att det nog kanske inte fanns någon katt så blev livet väldigt mycket mer tråkigt!
Det är jobbigt att leta efter katter som inte finns.
Igår var jag på promenad i skogen med Pollixen. Hon tyckte det var jättemärkligt, men pinnade snällt på bakom mig. Nyttigt för henne att få lyfta på fötterna och få lite mer kroppskontroll, hon är ju fortfarande väldigt vinglig och snubblar och far emellanåt. Man kan nästan se hur hon växer från dag till dag och nu är hon överbyggd igen.
I skogen, spanandes på kottar och annat.
Nöjd häst efter skogspromenaden
Något överbyggd faktiskt. Tilläggas bör att hon har skor med brodd fram också... Undrar hur stor hon tänkte bli egentligen?Det var alles, nu ska jag återgå till mitt töntiga zombiespel http://www.urbandead.com/.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)